---

Okej, så jag har haft väldigt svårt att skriva sedan igår eftersom min älskade vän fick dåliga nyheter. Jag älskar honom och allt jag vill är att han ska bli bättre, därför går jag omkring och oroar mig nåt så extremt!

---

Simon jag älskar dig! 

---

/xxOlivia

---

Ja, uppdateringen har ju inte precis varit den bästa på senaste tiden. Jag håller på med kapitel 16 men jag kommer ärligt talat ingenstans, sen driver jag inte denna bloggen ensam och måste därför planera kapitlerna och händelserna tillsammans med Embla & Bella -något som gör detta svårt är att det är 10 timmars tidsskillnad. 

 

Jag har i alla fall skrivit ett kapitel men vill ha ett annat emellan eftersom det blir mycket runt hoppande emellan Heart & Zayn i Sverige o resterande i England. Det kapitletjag skrivit kommer ge er en inblick i Charlies liv och vad hon har gått igenom, det kapitlet kommer att bli antingen kapitel 17 eller 18. Jag tänkte också ta och förklara vad som händer i Hearts familj.

 

-Hearts pappa vet inte om att dom åkt till Sverige och han tycker inte heller att det var hans fel det som hände med Heart. Som det ser ut nu hänger hennes föräldrars äktenskap på en skör tråd, men vem vet. Kan kärleken återuppväckas.-

 

Allt komplicerat och svårförståeligt kommer att redas ut i kommande kapitel, kom ihåg att vi vet vad som ska hända och har allt planerat. Men det skulle vara kul att höra vad ni tror kommer hända!

 

Vi vill också informera er om att i novellen så har Mo och Heart redan haft ungefär en och en halv månads sommarlov så vi skulle säga att det är slutet av Juli i novellen.

---

 

 

 

 

På twitter lägger vi upp updates om kommande kapitel. T.ex. om vi fått förhinder eller om vi tidsinställt ett inlägg. Det är också ett sätt för oss att enklare kunna kommunicera med våra läsare, så har du twitter tycker jag att du kan kika in där och följa oss. @EIOnovels 

xxOlivia.

---

 

---

Jag gick fram till den lilla tjejen och satte mig på huk framför henne.
-I am. Svarade jag och log innan jag kollade upp på Sandra.
-Does she speak English? Frågade jag och Sandra nickade.
-We thought her since they live in England. Sa hon och nickade bort mot Heart och Nina.
-What’s your name sweetie? Frågade jag den lilla tjejen och hon log stort mot mig.
-Alicia and I’m five years old! Svarade hon stolt och höll upp fem fingrar.
-Wow! Sa jag och hon skrattade.
-I love you! Sa hon och slängde armarna runt min hals och jag fick kämpa med att hålla balansen. Jag gav upp och satte mig på knä innan jag kramade henne tillbaka.
-Do you know what? Sa jag och hon skakade på huvudet, utan att avbryta kramen.
-I love you too! Viskade jag i hennes öra och hon hoppade ut ur min famn och skrek.
-You do? Frågade hon lyckligt och jag nickade. Hon hoppade in i min famn igen och jag reste mig upp, bärandes på henne. Sandra kollade på oss och skrattade.
-She won’t let you go for the rest of the night you are aware of that right? Sa hon och jag ryckte på axlarna.
-I don’t mind. Sa jag och kollade på Alicia.
-What are you doing here? Frågade hon och pillade med mina halsband.
-I’m here with Heart. Sa jag och hon ryckte till.
-Why? frågade hon och kollade nyfiket på mig.
-Because Heart is my girlfriend but you can’t tell anyone else that’s not in the family because it’s a secret to the world. Sa jag och satte pekfingret över munnen. Hon gjorde likadant och pekade sedan på Heart.
-She’s beautiful! Sa hon och jag kollade på min flickvän.
-Yeah she really is. Svarade jag och Alicia kollade på mig.
-She’s my cousin and I love her. Do you love her? Frågade hon och jag kollade mot henne istället.
-I do, I really really do! svarade jag och skrattade sedan lite tyst för mig själv. Jag hade verkligen det här samtalet med en femåring, en smart femåring dock.
-Are you here alone? Frågade Alicia.
-Yes, the others are back home. Svarade jag och tänkte på vad killarna gjorde just nu.
-Kom! Sa Alicia och drog mig i handen och gick mot Heart. Jag antar att det betydde att jag skulle följa med så det var vad jag gjorde.
-Heart! Ropade hon och släppte min hand så att hon kunde hoppa upp i Hearts famn.
-Alicia! Ropade Heart tillbaka och tog emot sin lilla kusin. Dom pratade med varandra på svenska en stund och jag försökte desperat förstå men gav upp rätt snabbt.
-English? Sa jag frågandes och Heart kollade på mig som att hon märkt mig innan.
-Hi babe! Sa hon och gav mig en snabb kyss.
-Blech! Sa Alicia och sprang iväg mot alla andra kusinerna som satt i vardagsrummet och lekte och såg på tv.
-I love you baby. Hon log mot mig och la armarna om min nacke.
-I love you baby! Svarade hon innan hon kysste mig.

 

-Oh Zayn, you don’t have to help go upstairs and join Heart in bed instead. Insisterade Nina och jag skakade leendes på huvudet.
-I’m not leaving you to clean this mess up by yourself. Sa jag och hon log tacksamt mot mig. Heart och hennes morföräldrar hade somnat precis när alla åkt hem och jag hade promt insisterat till att hjälpa Nina med städningen.
-You’re such a gentlemen, Hearts very lucky. Sa hennes mamma och jag log.
-Thank you it means alot! Sa jag och började plockadet godispapper och papptallrikar i en stor svart sopsäck.
-So, when are you going to see your parents? Frågade Nina och lutade sig mot sopborsten.
-As soon as we are home and I’m off work hopefully we get to go to Bradford. Svarade jag och hon log gillande.
-Well next time you speak to your mum say hello from me will you! Jag nickade och fortsatte samla skräp medans hon sopade rent golvet. En halvtimma senare stod jag och knöt ihop den sista soppåsen, när jag var klar sa jag god natt till Nina och smög upp på rummet. Heart låg kvar i sängen, precis så som jag bäddat ner henne, och sov fridfullt. Jag bytte byxor till ett par pyjamas byxor och tog av mig tröjan innan jag kröp ner bredvid henne.
-I love you. Viskade jag och kysste henne innan jag la mig tillrätta med armen i ett beskyddande grepp om Heart midja.

 

-Babe, wake up! We’re gonna go watch a football game so you have to get up! Jag öppnade sakta ögonen och möttes av en fullt påklädd och fullt redo, Heart. Jag satte mig långsamt upp i sängen och lutade mig mot sänggaveln.
-What time is it, baby? Hon drog upp sin telefon ifrån fickan och visade mig. Den digitala klockan visade 12:02 och jag suckade.
-Tired? Frågade hon och jag nickade.
-I’ll wake you up. Sa hon lekfullt och satte sig gränsle över mig. Hon kysste mig länge och tvinnade in sina fingrar i mitt ostyriga morgonruffs. Hon avslutade kyssen och fortsatte med att plantera kyssar nerför min hals samtidigt som hon tryckte sig ner hårdare mot mig. Ett lätt stön lämnade mina läppar och hon klev genast av mig och hoppade ur sängen.
-Babe? Sa jag frågande och aningen upprörd över hennes lilla trick.
-See, now you’re wide awak. Go on and get dressed we’re leaving in fifteen minutes! Sa hon och lämnade rummet. Jag reste mig upp och bytte om till ett par svarta jeans och en enkel vid t-shirt. Jag fixade till mitt hår lite med innan jag lämnade rummet och mötte Heart nere i hallen. Jag hade min skinnjacka i ena handen och mina solbrillor i andra, något som gjorde konsten med att sätta på sig skor nästan omöjlig. Heart skrattade åt mig och jag flinade mot henne samtidigt som jag rätade på mig från min ”sätta-på-sig-skorna” position.
-Cute. Sa hon bara och kysste mig, när hon vände sig om för att gå ut igenom dörren slog jag till henne på rumpan.
-Cute. Sa jag retsamt när hon förvånat vände sig om. Hon lipade mot mig och gick sedan ut mot bilen. Jag gick mot passagerarsätet, eller där passagerar sätet sitter i engelska bilar då, och Heart kollade roat på mig.
-We have right-hand traffic in Sweden, remember? Jag gick småskrattandes runt till andra sidan utav bilen och satte mig, Heart hoppade in strax efter mig och vände sig mot mig istället för att börja köra.
-Thought you might need this. Sa hon och räckte fram en hoodie till mig.
-Thanks babe. Sa jag tacksamt och kysste henne innan hon körde mot matchen.

 

Vi körde in på en relativt öde liten väg och en stor fotbollsplan och en parkeringsplats syntes framför oss. Jag tittade fascinerat på Heart när hon körde, hon måste ha märkt mig eftersom när hon hade parkerat vände hon sig mot mig med ett leende.
-Why are you staring at me mister? Frågade hon och jag log tillbaka mot henne.
-Well two reasons. One; You’re absolutely beautiful and two; I find it cool that you’re able to drive both in Sweden and England without any problems. Svarade jag och hon kollade ner i knät innan hon kollade upp på mig med en skyldig blick.
-Want me too be honest with you? Frågade hon och jag nickade.
-Leagally, I’m not allowed too drive here since I’m not eighteen but you’re over eighteen so if you would have taken this sort of class this would be legal. But now, it isn’t! Erkännde hon.
-Well talk about being naughty Ms.Weller. Log jag och hon skrattade.
-Put on that hoodie now we’re missing the game! Befallde hon och jag satte skrattandes på mig hoodien.

 

Matchen var slut och Heart kollade lyckligt mot en grupp personer som stod och pratade på planen. Jag antog att det var Hearts vänner men pågrund av mig måste vi vänta tills det blivit mindre folk  innan vi kunde lämna platsen halvt under läktaren där vi stått under hela matchen och nästan gömt oss. Jag skrattade åt hur roligt jag egentligen betedde mig och kollade mot Heart. Chris, livvakten som var med, var och köpte någonting han kunde äta. Han hade bott på hotell inne i City och haft vad han kallar semester. Med bara en av oss var det relativt lugnt, om man inte var på bushumör eller bara hette Louis Tomlinson. Jag petade till Heart i ryggen och pekade på Chris som kom mot oss, nu kunde hon få gå ut till sina vänner. Eller ja vi eftersom hon vägrat gå utan mig. Heart sprang fram till dom och hoppade upp på en av killarnas ryggar, han skrek till av skräck men skrek sedan av lycka när han såg att det var Heart. Alla, utom en tjej, kramade glatt om Heart i en stor gruppkram och när den var slut gick Heart fram till tjejen som inte varit med i kramen. Dom stod tysta och bara kollade på varandra innan tjejen gråtandes slängde sig i Hearts famn, Heart tog emot henne och satte sig på marken medans dom kramade om varandra. Det måste vara tjejen Heart pratade om hela flygresan hit, Nora. Jag gick mot Heart, med Chris hack i häl, och rättade till luvan lite. En utav tjejerna vände sig om mot mig och stirrade med öppen mun.
-You, him, are, ZAYN? Det sista skrek hon ut och Heart vände sig om och kollade medlidsamt på mig. Hon hoppade upp ifrån marken och sprang fram till oss. Mig och tjejen som nu bokstavligen klängde på mig.
-Pamela, get off him! Sa Heart i en bestämd ton och tjejen, som tydligen hette Pamela, ställde sig istället med bara armen om mig.
-Varför? Han är inte din! Sa hon och jag kollade förvirrat på Heart och hoppades att hon skulle förklara, eller åtminstonde hinta, vad hon sa.
-He is in fact. Sa hon och Pamela fnös.
-Are you dating that whore? Frågade hon och pekade på Heart som bara himlade med ögonen.
-No I’m not dating that whore. I’m dating that lovely, wonderful and beautiful girl! Svarade jag och pekade mot Heart. Pamelas grepp om mig lossnade och jag ställde mig vid bakom Heart med min haka på hennes axel och armarna om henne. Jag kände hur någon knackade på min axel och jag vände mig om och såg tjejen Heart kramats rejält med innan.
-Hi Zayn! I’m Nora, Hearts… började hon men jag avbröt henne och la armen om henne.
-Yeah I know, Heart wouldn’t stop talking about you during the flight. Well except for when she spoke about Arsenal of course. Sa jag och kollade retsamt mot Heart som bara lipade mot mig.
-I hate you Zayn. Sa hon och nu var det min tur att lipa.
-I love you too baby! Sa jag och Nora skrattade åt oss.
-Finally she found someone equally childish as her! Sa hon och jag fnös.
-You met Louis? Sa jag på skoj och vi tre skrattade.

 

-HAH! Look at twitter Zayn, Pamela tweeted something really funny. Sa Heart när vi senare på kvällen låg i hennes säng. Vi hade spenderat dagen med att bara sitta i en park. Jag, Heart, Nora och Chris såklart. Jag gick in på twitter och såg den tweet, ibland mina mentions, som Pamela tweetat och taggat mig i.

 

---

PamelaMalik @ZMalikWannaHaveThis
I have a picture here that will show you @zaynmalik today, in Sweden - Jönköping, with a girl that isn’t his girlfriend but a girl he hooked up with. This girl is my friend and has confirmed it all too me!

---

 

Hon hade sedan länkat en bild på mig när jag stog med armen om Nora, det bästa med hela fotot var att Heart stod framför oss och den verkade vara tagen precis när jag sa att jag älskade henne. Jag bestämde mig för att reda ut allting en gång för alla.

-Baby, are you okay with going official? Frågade jag Heart som nickade.
-It’s better too, I can take it knowing you’ll be here through it all. Svarade hon och jag log mot henne innan jag började tweeta.

 

---

zaynmalik1D @zaynmalik
To start this off, YES I am together with my girlfriend again and I love her very much. We sorted everything out.

---

zaynmalik1D @zaynmalik
But what that girl Pamela tweeted couldn’t be more wrong. I confirm it’s me on the picture but I barely know that girl. I just met her today

---

zaynmalik1D @zaynmalik
That girl I’m having my arm around is my girlfriends bestfriend and you see that girl in front of us that I'm talking too in the picture

---

zaynmalik1D @zaynmalik
That’s @HeartWeller who actually is no one less than my girlfriend. Who I love very much and who I hope you will respect and accept! 

---

zaynmalik1D @zaynmalik
So now that we sorted all that out I wanna tell you all that I love you very much.x

---

 

Jag log när jag såg hur mention efter mention började rulla in om att Heart var vacker och att jag förtjänade all lycka. Sedan kom hatet, just nu var det inte mycket men det fanns. Jag slängde medlidsamma blickar mot Heart som satt med huvudet nere i telefonen. Jag kollade ner på min egen skärm och fick se en tweet som bokstavligen fick mig att skratta högt!

 

---

Lola! @LolaLuvs1D
Hey Zayn. Why are you together with that fat cow instead of me? I’m at least a little fit!

---

 

Jag skrev in ett svar medans höga skratt lämnade mina läppar. Heart tittade roat på mig innan hon dök ner i telefonens värld igen.

 

---

zaynmalik1D @zaynmalik
Hey. I just wanted to tell you that you should really go see an eye doctor because if you think she’s fat, you have bad eye sight. Bye.

---

 

-Swedish always sounds weird! Sa han och gjorde en High Five med Louis som i sin tur fick en smäll i bakhuvudet utav Mo.
-Okay. Jag haeter Charlie Minouge och jag kammer ifråon Australlien och jag äer sjyttoen åor. Sa jag och skrattade åt mitt hemska uttal.
-Mo, say that in pure Swedish! Sa jag och Mo skakade på huvudet av skratt.
-Jag heter Charlie Minouge och jag kommer från Austalien och jag är sjutton år. Sa hon och jag skrattade.
-Well… almost! Sa jag och killarna kollade på mig med stora leenden.
-We can say KOTTBULLAR! Sa Harry och jag garvade åt dom.
Vi satt hela kvällen runt en brasa vi tänt och lärde känna varandra, berättade historier, drog skämt och jammade med gitarren. Vi hade det helt enkelt hur mysigt somhelst!!

---

1 Vecka tidigare.

När planet gick ner för landning kramade jag om Zayns hand hårdare. Jag hade flugit minst två-tre gånger varje år sedans jag var fyra år gammal men klarade fortfarande inte av landningarna.

 

-Babe, we’ve landed. Viskade Zayn och kysste mig på tinningen.
-Already? Den förvånade tonen i min röst gick inte och missa. Jag kollade lättat ut genom fönstret och släppte Zayns hand. Han kollade ledset på mig och jag skrattade och kysste honom.
-Enough, let’s get out of this plane instead! Sa mamma och vi reste oss upp och gick in på flyplatsen. Vi fick våra väskor rätt snabbt och lämnade flygplatsen. Zayn gick med luvan över huvudet och livvakten, som förövrigt hette Chris, gick en bit bakom. Zayn kollade sig lite förvirrat omkring och jag puffade till honom i sidan.
-We’re not in Stockholm, babe. Sa jag och han vände sig mot mig.
-So where are we then? Frågade han och jag skrattade.
-We’re in Gothenburg, it’s a much shorter drive home to Jönköping. Förklarade jag och han nickade.
-I still can’t pronounce that! Sa han och jag garvade.
-I’ll teach you when we get there. Han nickade glatt.

 

-Nina! Heart! Ropade mormor och jag sprang, tillsammans med mamma, fram till henne och kramade om henne.
-Vart är morfar? Frågade jag och hon pekade på deras bil som stod lite längre bort.
-Han sitter kvar i bilen, men vem är denna stiliga man? Frågade mormor och gick mot Zayn.
-Du måste prata engelska med honom mormor. Men han är min pojkvän. Svarade jag och hon kollade glatt på Zayn.
-So you’re my beautiful granddaughters boyfriend. Sa mormor på sin knaggliga engelska samtidigt som hon sträckte fram handen mot honom.
-That’s me, I’m Zayn. Svarade Zayn och skakade hennes hand.
-My name is Asta. Sa mormor och vände sig sedan mot mig.
-Let’s go! Sa hon och gick mot bilen. Jag skrattade åt henne och ställde mig hos Zayn.
-Yeah, so that’s my grandmother and my grandfather is in the car. Förklarade jag och han nickade. Vi gick emot bilen men jag lämnade hans sida igen när jag såg den välbekanta siluetten kliva ur bilen.
-Morfar! Skrek jag och sprang fram till honom. Jag och min morfar hade alltid varit nära varandra, jag menar jag är nära med min mormor också men jag hade en speciell relation med min morfar.
-Heart! Skrek han och fångade mig när jag hoppade upp i hans famn.
-Morfar. Sa jag lyckligt och begravde ansiktet i hans hals.
-Åh, min lilla Heart. Hur är det? Frågade han och strykte bort håret som ramlat ner i mitt ansikte.
-Det är bra. Svarade jag och log stort.
-Vem är det du har med dig. Frågade han och kollade mot Zayn.
-Min pojkvän. Sa jag och han kollade förvånat på mig.
-Pojkvän sa du? Jag nickade och han sträckte fram handen mot Zayn som nu var framme vid oss.
-Luigi, Hearts grandfather. Sa han och Zayn tog hans hand.
-Zayn, her boyfriend. Svarade han och morfar la armen om honom.
-Han har ett riktigt handsslag, du har hittat dig en fin kille! Sa han till mig innan han klappade Zayn på armen. Jag såg hur han viskade något till Zayn och han nickade.
-I will. Svarade Zayn och morfar log gillande. Jag hann inte tänka mer på det utan avbröts av ett skrikande.
-Heart! Hörde jag hur någon skrek bakom mig. Jag vände mig om och såg min moster komma springandes mot mig.
-Sandra! Skrek jag och mötte henne i en kram. Hon släppte mig och kollade sedan på Zayn.
-You’re Zayn Malik. Sa hon småchockat och han log.
-Yeah that’s me. Sa han och hon vände sig mot mig.
-You know that Alicia is obsessed with these guys, right? Sa hon och jag skrattade.
-You know you’re speaking English, right? Sa jag retsamt och hon log generat.
-Oh. Well so are you friends? Frågade hon och jag kysste Zayn.
-Oh, I see. I’m Sandra, Hearts aunt. Sa hon och hälsade på Zayn.
-Yeah and you obviously knew who I was so, yeah! Sa han och jag skrattade.
-Är Alicia här med? Frågade jag och hon skakade på huvudet.
-Nepp, hon är hemma. Så vill ni åka med mig eller gamlingarna och mamma. Sa hon skämtsamt och kollade bort mot bilen där mormor, morfar och mamma höll på att packa in mammas väska och kartongerna.
-Med dig! Sa jag och gick mot hennes bil med Zayn förvirrad efter mig.
-She’ll drive us home instead. Förklarade jag och han nickade.

 

-So, how long does it take to come to J… yeah whatever it was called. Frågade Zayn.
-About one and a half hour, and it’s called Jönköping. Sa jag och han lipade mot mig.
-Whatever! Sa han och kittlade mig i sidan. Jag skrek till och blängde på honom.
-Don’t! Varnade jag och han la armen om mig.
-Later. Viskade han retsamt i mitt öra och jag fnös.
-Don’t event hink about it. Sa jag men han bara flinade. Han borrade in sitt huvud i mitt hals och pillade med mitt hår. Han kysste mig från halsen och uppåt innan han tillsist lämnade en enkel kyss på mina läppar.
-I love you Heart! Sa han tyst till mig och jag log.
-I love you to. Jag kysste honom och la mig sedan med huvudet på hans axel. Det tog inte långt tid innan vi båda somnade.

 

-HEART! WE’RE HERE! Jag vaknade av att min moster lyckligt skrek ut orden och mycket riktigt. När jag kollade ut igenom fönstret såg jag alla bekanta ställen. Sandra svängde av ner mot city och jag kollade frågandes på henne.
-You don’t wanna see every inch of your home town? Frågade hon och jag nickade ivrigt innan jag satte ansikteet mot rutan. Sandra svängde så att vi åkte upp mot A6  -den stora shopping gallerian- och jag log.
-That’s our mall. Sa jag till Zayn och han nickade facinerat. Vi åkte ner mot city och när vi åkte förbi rocksjön log jag åt alla minnen som kom upp. Hur jag och mina vänner brukade spela volleyboll och grilla. Jag skrattar åt minnet då jag och min närmsta, svenska, vän Nora och jag grillade med våra föräldrar och jag knuffade ner henne i vattnet med kläderna på. Vi åker igenom resten av staden och jag pekar glatt ut alla ställen för Zayn, jag berättar om alla minnen jag har från platserna. Tillslut kommer vi ut på motorvägen igen och åker mot min mormor och morfars hus.
-Where are we going? I thought your grandparents lived there? Sa Zayn förvirrat när vi lämnade Jönköping bakom oss.
-Oh they kinda do, but they live in another part of Jönköping I suppose you can say. They live in a place called Huskvarna. Förklarade jag och han kollade ut igenom fönstret.
-Massive lake. Sa han och jag skrattade.
-It’s Vättern, the one I showed you on the map. Log jag och han nickade.
-I can’t see the island tho. Sa han och jag skrattade mer.
-That’s because we are by the bottom of th lake and the island, Visingsö, is kind of in the middle of it. Han nickade och kollade sedan på mig.
-However it’s beautiful! Like you. Sa han och kysste mig.
-HEY! You kids take it easy back there, don’t eat eachother! Skämtade Sandra och vi skrattade.

 

När Sandra svängde in mot mormor och morfars hus satt jag bokstavligen och hoppade i sätet. Zayn satt bara bredvid mig och kollade roat på mig, jag slog till honom på benet och han bara flinade mot mig. Såfort bilen stannade så flög jag ur den och upp på gräsmattan där jag la mig pladask på magen.
-I’M HOME! Ropade jag lyckligt. Jag öppnade ögonen och såg att Zayn hade satt sig bredvid mig på gräsmattan, han lutade sig ner och kysste mig. Jag log igenom hela kyssen och satte mig upp när den tog slut. Jag lutade mig mot hans kropp och han höll om mig.
-This makes me happy. Sa jag och han kysste mig på huvudet.
-What does? Frågade han och jag började pilla med hans fingrar som var placerade på mitt lår.
-This! Just being at home with my family and my lovely boyfriend. Svarade jag honom.
-And who’s that lovely boyfriend of yours then? Frågade han skämtsamt och jag spelade med.
-Oh I don’t think you know him but he’s a real hottie! Skämtade jag och Zayn la sig ner på gräsmattan fortfarande med mig i sin famn.
-I am aren’t I? Sa han retsamt och jag slog till honom på armen innan jag reste mig upp och drog upp honom med.
-Let’s go inside and I’ll show you around a bit shall we. Sa jag och gestikulerade för honom att gå mot huset.

 

-And here’s the kitchen! Avslutade jag våran husesyn med och klev in i köket där alla vuxna satt.
-Well hello there kids. Sa mamma och tog en klunk av kaffet.
-Hey mum. Finns det något kaffe kvar mommo? Frågade jag mormor och hon nickade.
-Bara att ta för sig. Svarade hon och pekade mot bänken där kaffebryggaren stod.
-You want coffee? Frågade jag Zayn som bara skakade på huvudet. Jag hällde upp en kopp till mig och gick sedan fram till bordet. Det fanns bara en stol ledig så det slutade med att jag satt i Zayns knä medans vi fikade och vi pratade, umgicks och bara hade allmänt roligt. Jag insåg nu hur mycket jag faktiskt saknade min släkt här hemma i Sverige, hur mycket dom faktiskt betydde för mig och hur mycket jag faktiskt älskade dom!

 

Jag gäspade stort och rullade runt i den bekanta sängen. Jag rullade in i Zayn som vaknade och log när han såg mig bara några decimeter ifrån honom, ansikte mot ansikte.
-Well hello there beautiful. Sa han och kysste mig.
-Good morning darling! Slept well? Frågade jag och satte mig upp i sängen. Jag rättade till tröjan jag sovit i, som förövrigt tillhörde Zayn, och satte upp håret i en slarvig knut innan jag kollade på honom igen.
-Amazing. This bed is soo comfortable! Sa han och satte sig upp han med. Han lutade sig mot säng gaveln och gäspade.
-Hey, don’t be sleepy! Today the rest of my family are coming here and you’re meeting them all! Sa jag och han öppnade sömndrucket sina ögon och kollade på mig.
-And I can’t wait. What time is it anyways? Frågade han och jag kollade på klockan.
-Holy.. it’s twelve and they’re coming in an hour. I need to hit the shower! Jag hoppade i panik upp ur sängen och Zayn ryckte till av den plötsliga rörelsen.
-Babe, chill you have plenty of time. Försäkrade han och jag skrattade.
-Says the guy who takes fourty minutes to fix his hair. Sa jag och kysste honom innan jag gick in i det anslutande badrummet och klev ur kläderna och in i duschen. Jag började nynna på min vanliga duschsång, Greatest Love Of All, och innan jag visste ordet av sjöng jag högt men jag kunde inte bry mig mindre. Min familj var vana vid det här laget och Zayn borde bli om han ska umgås med mig.

---

Alice frågade om vi hade tumblr och jag har tumblr. Gjorde den för relativt länge sedan men började fixa med den när vi kom ner till Australien (eftersom att min vän här nere är typ tumblr expert o han lärde mig saker). Jag har lamaste tumblr "namnet" ever. Men om ni klickar HÄR så slipper jag skriva det... typ ;).

Jag stod på flygplatsen och väntade på att få se det bekanta ansiktet i folkmassan. Tillslut såg jag henne, hon kollade sig förvirrat omkring samtidigt som hon frustrerat satte upp sitt blonda hår i en slarvig bulle mitt på huvudet. Jag skrattade åt henne och hon kollade mot mig.

 

-Mo! Skrek hon med sin starka dialekt.
-Charlie! Skrek jag tillbaka och försökte få till den mest austalienska dialekten jag kunde, något jag misslyckades totalt  med.
-Oh stop it! Sa hon och kramade om mig.
-I can’t believe you’re in London! Sa jag uppspelt och tog hennes väska och drog den efter mig samtidigt som vi gick armkrok mot utgången.
-I can’t believe I’m really in London. I mean, how exciting! Sa hon och slog ut armarna.
-Char! Sa jag och kollade ursäktande på den gamla damen Charlie nästan slagit till i huvudet med sin arm.
-Oups! Log hon och jag bara skakade på huvudet.
-So, as you know I have no drivers license so instead of taking the bus I got ourself a personal driver. Or yeah, he’ll drive us to my house. Sa jag skrattandes och gick fram till bilen med dom tonade rutorna.
-He won’t come out of the car though so we’ll have to get this in the back by ourselfs. Sa jag och hon log mot mig.
-I’m a breakdancer. My arm muscles are quite big actually. Sa hon och slängde lätt in resväskan i bagaget.
-And that’s how Charlie do it! Sa överlägset och jag lipade mot henne.
-Mature! Sa hon och flinade mot mig innan hon lipade tillbaka.
-Let’s get in the car shall we. Sa jag och höll upp dörren åt henne, jag hoppade in strax efter och kollade roat på hennes chockade ansiktsuttryck.
-You’re Liam Payne from One Direction! Sa hon och la handen på hans axel.
-And you’re really here! Sa hon och jag skrattade åt henne.
-Yeah! Surprise. Sa jag.
-Wait so you’re friends? Frågade hon oss båda och vi nickade.
-You skyped with them, remember? Svarade jag.
-Yeah, but you never know what Heart can do. She can probably meet anyone through her father! Sa Charlie och jag ryckte till.
-Right, I forgot to say that. Don’t mention Hearts dad and if you see him, don’t talk to him very nicely. I’ll tell you at home. Sa jag och hon kollade oroligt på mig.
-Okay, I suppose. Sa hon sedan vände hon sig mot Liam.
-So why are we still standing here in the parking lot? Frågade hon och han kollade ut igenom fönstret.
-Waiting for… oh here she comes! Sa han samtidigt som Danielle hoppade in i bilen.
-Hey! Sa hon och alla hälsade utan Charlie som slutat andas. Helt plötsligt tuppade hon av, hon svimmade!
-Char! Ropade jag och försökte skaka liv i henne. Efter några minuter vaknade hon till.
-What happened? Frågade hon förvirrat och satte sig upp.
-You tell me, you passed out! Sa jag och hon tog sig i pannan.
-Why would I… började hon men stannade upp när hon såg Danielle.
-Okay, now I know why! Sa hon och lutade sig sedan mot mig.
-Is that really Danielle Peazer? Frågade hon och jag nickade.
-She’s like my idol. Viskade hon igen.
-Oh, I feel kinda dizzy again! Sa hon och höll sig i sätet. Hon kollade sedan facinerat på Danielle som förvirrat kollade sig omkring.
-Dani do you remember Charlie, you skyped once when we were at Heart’s. Sa jag och hon nickade.
-Yeah I remember! Sa hon och log mot Charlie.
-Hi Charlie! Sa hon och Charlie kollade på mig med stora ögon sedan vände hon sig mot Dani igen.
-Okay, so this is gonna sound really lame but can I have a hug? Frågade hon blygt och Danielle kollade små förvånat på henne.
-From me? Frågade hon och Char nickade.
-Not him? Frågade hon och pekade på Liam.
-Well sure but I’d rather get one from you. Svarade Charlie nu inte alls blygt.
-Oh my, well of course you can! Sa hon och Charlie kollade surt på sätet som var emellan dom.
-Do you know what, you’ll get a hug when we’re at Mo’s house ’cause then I can give you a real hug! Sa hon och Charlie klappade lyckligt händerna.
-Charlie you’re seventeen not three! Sa jag och Charlie fnös.
-I’m both more mature and normal than you will ever be Mo! Sa hon och Liam skrattade.
-From what I’ve seen of Mo, that’s not very hard! Sa han och jag slog till honom på armen.
-Focus on the road Liam. Sa jag surt och han skrattade.

 

Jag kunde inte fatta det. Först så var jag i London med Mo och sedan satt jag i en bil med Liam Payne och håll i dig… DANIELLE PEAZER! Min största idol och inspiration någonsin. Andledningen till att jag fortsätter kämpa för mina drömmar. Bilen stannade och jag klev sakta ur, Danielle däremot hoppade ut ur bilen och kom fram till mig.
-Let me give you a biiiiiiig hug! Sa hon och jag skrattade.
-Fine. Sa jag och blinkade mot henne innan jag kände hennes starka armar omfamna mig. Jag kände hur leendet växte sig på mina läppar.
-Well, we see you tonight! Sa Liam efter en stund och Danielle släppte tag mig.
-I suppose I have to go, but what he said we’ll see youi tonight! Sa hon och hoppade in i bilen tillsammans med Liam.
-Wait my bag! Sa jag och vände mig mot Mo som flinade mot mig och pekade på trappen framför huset.
-While you and Dani were hugging I brought it up there but now you can take it yourself! Sa hon och gick in i huset.
-Mo? Frågade jag och hon stannade upp och vände sig mot mig.
-Yeah? Sa hon frågandes och jag tog av mig skorna.
-Where are we going tonight? Frågade jag och hon log.
-The boys, Dani and El are having a ”Welcome to England BBQ” for you. Sa hon och jag kollade chockat på henne.
-For me? Hon nickade och jag log stort.
-I just hugged Danielle Peazer and now she and One Direction AND Eleanor Calder are having a ”Welcome to England BBQ” for me? Sa jag lyckligt och hon slog till mig i bakhuvudet.
-Well not really One Direction ’cause Zayn won’t be there but yeah, you’re just too weird! Sa hon och jag lipade mot henne.
-I am not! Kontrade jag och hon skrattade åt mig.
-Whatever you say Charlie, whatever you say! Sa hon retsamt och sprang iväg.

 

-Mo! Killarna hoppade på henne när vi kom ut i trädgården där de hade ställt upp en stor grill och ett bord alla fick plats vid.
-Guys! Skrek Mo och mötte killarna i en gruppkram.
-You must be Charlie. Sa Louis och log mot mig och gav mig en kram. Jag fick en kram av alla killarna efteråt.
-Where’s the girls? Frågade Mo och vi satte oss ner vid bordet.
-They’re inside making the salad. Just när Louis uttalat orden kom både Danielle och Eleanor ut med varsitt vinglas i handen och en salladsskål i andra.
-Nope, we’re done! Sa Eleanor och kysste Louis innan hon ställde ner både glaset och skålen på bordet.
-I’m Eleanor and you must be Charlie? Sa hon och gav mig en kram.
-Yeah, that’s me! Sa jag och El log.
-I totally forgot you’re Australian, that’s so cool! Sa hon och jag skrattade.
-HEY! I’m Swedish! I actually speak another language! Sa Mo och vi alla skrattade åt henne.
-Hey, girl! Sa Danielle och kramade om mig. Jag började skaka en bit in i kramen och var tvungen att avbryta den.
-Okay, I need to sit down! Sa jag och Louis tittade oroligt på mig.
-What’s wrong? Frågade han och jag tittade på honom, sedan på Danielle och sedan på resten av folket innan jag vände mig mot honom igen.
-Absolutely nothing! Sa jag och han kollade skeptiskt på mig.
-yo said you had to sit down? Sa han frågandes och Liam skrattade.
-She fainted in the car. Louis vände sig mot Liam som stod och skötte grillen.
-Because of you? Frågade han och Liam skakade på huvudet.
-Becaude of my beautiful fiancee! Sa han och jag log mot Danielle.
-I forgot, congratulations to the engagement! Sa jag och hon log!
-Thank you Charlie! Hon gav mig en kram till och ställde sig sedan med händerna på mina axlar.
-Wait! So you’re a fan of Danielle, yeah? Sa Louis förvirrat och jag nickade.
-She’s my inspiration! Sa jag och Danielle kramade om mig igen.
-That girl, is too cute to me! Sa Dani och pekade på mig medans hon gick mot Liam.

 

Vi skrattade hysteriskt åt ett skämt Louis precis dragit och jag kunde inte hjälpa att tänka hur lycklig jag var som hade fått chansen att träffa dessa underbara människor.
-Mo, can you teach us some Swedish? Frågade Harry och Mo tittade mot mig.
-Charlie can speak some. Sa hon och jag tittade på henne.
-I can say one full sentence then like som words. That won’t take me far! Sa jag och hon skrattade.
-Talk! Utbrast Louis nyfiket och jag flinade mot honom.
-Fine but it wil sound really weird! Varnade jag och Niall höll upp handen.
-Swedish always sounds weird! Sa han och gjorde en High Five med Louis som i sin tur fick en smäll i bakhuvudet utav Mo.
-Okay. Jag haeter Charlie Minouge och jag kammer ifråon Australlien och jag äer sjyttoen åor. Sa jag och skrattade åt mitt hemska uttal.
-Mo, say that in pure Swedish! Sa jag och Mo skakade på huvudet av skratt.
-Jag heter Charlie Minouge och jag kommer från Austalien och jag är sjutton år. Sa hon och jag skrattade.
-Well… almost! Sa jag och killarna kollade på mig med stora leenden.
-We can say KOTTBULLAR! Sa Harry och jag garvade åt dom.

 

1 VECKA SENARE.

Jag tittade ner på det tomma blocket som låg framför mig och sedan upp på Eleanor och Mo som satt mitt emot mig på vardagsrumsgolvet. Gästlista, skrev jag ner med darriga händer och tog sedan en klunk av mitt vatten. Vi tre satt i min och Liams lägenhet och planerade vårat kommande bröllop. Eftersom vi nu var förlovade hade vi tyckt att deet verkade rimligt att jag flyttade in här eftersom jag mer eller mindre redan bodde här. Det var det allt hade cirkulerat om denna senaste veckan och nu när allt det lagt sig så var det dags att ta tag i nästa sak, nämligen just bröllopsplaneringen. Jag och Liam hade kommit överens om att jag skulle skriva upp mina idéer och sedan skulle vi kolla över dom tillsammans. Han hade varit väldigt noga med att allt han ville var att ge mig mitt drömbröllop och att betala allt, något jag inte var superglad över. Vi skulle betala allt detta tillsammans!

 

-So, who do you wanna invite? Frågade El och log mot mig.
-Let’s star with the easy ones. Your families. Fortsatte Mo och även hon log mot mig.
-Okay, well my mother, father and sister. Then Liams mother, father and his two sisters which is 7 persons. Sa jag och skrev ner allting i blocket.
-Then we have the boys who I really don’t need to write because they’ll probably be bestmans all four of them oh and Andy of course. Sa jag och skrattade.
-You guys and Heart will be my bridesmaids and my sister will be my maid of honor. If you want to be bridesmaids that is? Sa jag och skrattade åt deras frenetriska nickar.
-So you do? Frågade jag retsamt och El slog handen i golvet.
- YES! Skrek hon och jag och Mo brast ut i asgarv.
-El, take it easy! Don’t want to make a hole in the floor now do we? Sa jag och hon skrattade till.
-You don’t want to be able to see your downstairs neighbours? Frågade hon med spelad förvåning.
-Oh, you’re right! I do want to be bothered by the neighbour more than I already am! Sa jag och lipade mot henne.
-Let’s continue, shall we? Avbröt Mo och vi nickade mot henne.

 

-Babe, I’m back! Ropade Liam utifrån hallen och jag sprang dit.
-Hey, love! Sa jag och kysste honom innan jag klev in i hans famn.
-Hi hun, how’s your day been? Frågade han och jag ställde mig mot väggen så att han skulle kunna ta av sig ytterkläderna.
-It’s been great, Mo and El were here helping me with some wedding stuff. Sa jag och tog emot hans jacka och hängde upp den på en galge.
-Really? And how did that go? Frågade han och gav mig en kyss.
-Good, we started on the guest list and looked at colors for the flowers and the bridesmaides dresses. Svarade jag medans vi gick mot soffan och satte oss. Jag kröp ihop i hans famn och han kysste mitt huvud.
-Sounds awesome. Have you chosen your bridesmaides yet? Frågade han och jag nickade.
-Yeah, Eleanor, Heart and Mo will be bridesmaides and Sarah will be my maid of honor. Sa jag och han log gillande.
-Sounds good! Sa han och jag log.
-Yes, your sisters will come down here next week by the way. They’re helping me to pick out the perfect wedding dress. Sa jag och han nickade.
-Okay, haven’t seen them in a while. Gonna be nice to see them! Sa han och jag skrattade.
-They told me to tell you to call them more often. Both of them did! Sa jag och gick emot köket.
-What do you want for dinner? Ropade jag och han kom gåendes efter mig.
-Let’s go out for dinner to celebrate that you kind of know how you want the wedding to be! Viskade han och jag nickade.
-I’ll go change. Sa jag och smet iväg till sovrummet för att byta om.

 

 

När Danielle en halv timma senare kom ut i vardagsrummet igen blev jag mållös, hon var så himla vacker. Hon log mot mig och jag mötte henne i en kyss vid slutet av trappan.
-Wow, you look beautiful! Sa jag och hon log mot mig.
-Well you’re not so bad yourself my lovely fiance! Sa hon och sprack sedan upp i ett större leende.
-Feels good to say that! Sa hon och jag placerade min hand i hennes.
-Let’s go then my beautiful fiancee. Sa jag och hon skrattade.
-Let’s go! Svarade hon och vi lämnade lägenheten.

 

-Liam, how come you always take me to the places with the best food and then I end up eating way to much and can’t walk home? Gnällde Danielle med ett leende på läpparna.
-’Cause I love you. Svarade jag och gav henne en smått komplicerad kyss över bordet.
-Do you love me enough to carry me to the car or should we stay here all night and sleep on the floor? Frågade hon och jag betalade snabbt notan innan jag skrattandes bar upp henne ”bridal-style” och gick ut till bilen. Jag stängde dörren om henne och sprang runt till förar sidan där jag hoppade in.
-I think we weren’t followed by paparazzi tonight or we just didn’t see them. Konstaterade jag och hon kollade ut genom rutan.
-Yeah, it’s very quiet too! Sa hon och jag skrattade.
-Alot! Svarade jag och tog hennes hand.
-But it’s nice to be alone here with you. Jag avslutade med en kyss och hon log mot mina läppar. Gud vad jag var lyckligt över att ha Danielle, över att kunna hålla henne i mina armar och kunna kalla henne min.  Tänk att jag höll på att kasta bort det!
-Babe? Danielle försökte få kontakt med mig genom att vifta framför mitt ansikte och jag skrattade lite.
-Yeah? Frågade jag och hon skrattade hon med.
-Penny for your thoughts? Sa hon och jag tog hennes hand och log mot mig.
-I thought about how lucky I am to have you and what an idiot I was. I love you Danielle! Sa jag och torkade en tår som rann nerför hennes kind.
-I love you too Liam and I’m the lucky one. Log hon och jag släppte hennes hand och började köra hemåt. 

   

-My feet are killing me! I should really stop wearing heals! Klagade Danielle när vi kom innanför dörren. Jag gick fram bakifrån och lyfte upp henne. Hon skrek till men började snart skratta.
-Liam, what on earth are you doing? Skrattade hon och jag började gå mot sovrummet.
-Well my lovely girlfriend, oh sorry fiancee, need to get her sexy ass to the bedroom! Svarade jag och nu garvade hon mer. När vi kom in i sovrummet slängde jag ner henne i sängen och la mig sedan över henne. Jag la mig med armbågarna vid sidan av hennes huvud, så att jag inte skulle lägga all min vikt på henne, och kollade henne djupt i ögonen.
-I love you! Våra läppar möttes i en passionerad kyss. Jag satte mig upp och tog av mig min tröja, innan jag återgick till att kyssa henne. Vi rullade runt så att Danielle låg överst och nu satte hon sig upp och drog plågsamt sakta ner dragkedjan på hennes klänning. Till slut var den av och jag började kyssa henne igen.

 

---

...NORA SIDÉN! Stort grattis till dig Nora!

---

Nora hade nästan alla rätt på frågorna och hennes beskrivning var guld värd. Hon verkar som en stark person som inte tolererar vad som helst utan vågar säga emot och stå upp för sig själv.
Detta var hennes beskrivning: 

 

Vi/Jag valde Nora för hennes styrka och hennes individualitet. Sen också för hennes mod, att hon vågade skriva allt detta och prata om det. Det kan vara svårt! Sen hade hon ju faktiskt också nästan alla rätt på frågorna ;).

 

Nora, kolla din mail efter mer information!! Älskar dig också!

 

/Olivia.

---

Älskar dig med tjejen ;).

/Olivia.

 

---

Jag har inte hunnit skriva så mycket på kapitlen eftersom att tävlingen har tagit upp mycket av både min, Emblas & Bellas tid. Den var tvungen att planeras m.m. Jag har därför inte hunnit skriva ett enda fullt kapitel och därför vet jag inte om det kommer komma upp inlägg under denna veckan jag är borta men somsagt jag vet inte än. Ikväll behöver jag bara packa sen ska jag skriva som en galning!

 

Jag kommer ta med datorn så att jag kan skriva under veckan men det finns inget internet eftersom vi ska campa men det kommer bli relativt många kapitel efteråt.

 

Imorgon har jag tidsinställt ett inlägg att komma som ska presentera vinnaren av tävlingen, det var svårt men jag hittade våran vinnare. Tagit kontakt med E & B i australien med så att dom vet, dom har det förövrigt bra (även om dom inte varit där så värst länge) och hälsar att dom älskar er alla! Jag älskar er alla med och hoppas att ni har förståelse för att jag vill spendera veckorna min mamma äntligen är ledig på med henne och min bror (ah tills han börjar sommarjobba.).

---

/Olivia.

 

 

/Olivia.

SIDAN TÄVLINGEN LIGGER PÅ SKA NU BLI AVSLÖJAD, LIIIITE OVER EXCITED! Klicka bara på orden.

---

 

/Olivia.

Kan ni gissa vart jag är nu? Jo det ska jag berätta, jag sitter på ett flygplan påväg till Australien och jag har en sovande Bella på min axel. Hon är så söt. Jag publicerade precis kapitlet om tävlingen och det ska bli sjukt excited att se vilka som ställer upp och era svar. För ni kommer väl ställa upp?

 

Ville i alla fall be om ursäkt till er läsare, men främst till Olivia, att vi åker iväg såpass länge. Jag vill att ni ska veta att vi troligtvis kommer logga in och kolla kommentarer men vi kommer nog inte ha tid att skriva kapitel. Förlåt till Olivia som vi lägger över allt detta ansvaret på. Vi älskar dej sötnos!

 

Nu ska jag med försöka få lite sömn och förhoppningsvis är vi i Australien när jag vaknar upp, ah så länge planerar jag att sova.

---

• Du går in på domänen (som släpps här imorgon kl.11) och läser där vad den delen av tävlingen innebär. Du svarar på frågan/frågorna eller skickar helt enkelt det som står du ska svara på, till [email protected].
• Alla delar ska mailas i separata mail och i ämnes raden ska du skriva ditt namn (gärna för och efternamn) och vilken del av tävlingen det var till.
• Skriv inget övrigt utan bara svaret. Om ett meddelande skickas med så raderas ditt mail och du är inte med och tävlar för den delen längre.
• Du får bara maila en gång, vi håller koll på vilka som mailat. Snälla andvänd inte flera mailadresser för detta!

1. Du får inte gå in på novellbloggen om du gått in på tävlingssidan och planerar att tävla, det räknas som fusk och vi kommer försöka hålla stenkoll på detta. Tänk på att det märks.
2. Du får inte heller gå in på novellbloggen emellan delarna men du får gärna kolla runt här och plugga på vad du tror kan komma på tävlingen.
3. Om du lämnar en kommentar på tävlingssidan så diskvalificeras du och är alltså ute ur tävlingen. Bara mail. (Om inte annat sägs där).
4. Inget försök till smörande nu innan!
5. Fuska inte på andra sätt utan tävla rättvist annars kan vi inte ha några mer tävlingar.
6. HA ROLIGT!

---

  

---

-Zayn? Frågade jag chockat. Jag hade väl insett att han skulle se min tweet men inte att han skulle ringa mig. Jag kunde dock inte neka den härliga känslan som gick igenom min kropp när jag hörde Zayns röst säga mitt namn. Jag hade saknat honom mer än jag tillåtit mig att inse, mamma hade haft rätt. Jag kunde inte leva utan honom!
-Yeah, I really need to talk to you.  Sa han och jag reste mig upp ifrån soffan och tittade på mamma som studerade mig.
-Just a minute. Svarade jag och sprang upp till mitt rum, jag satte mig i soffan och kollade ut igenom mitt fönster. Jag kollade på alla människorna som stressat sprang runt på gatorna och skulle handla det sista för dagen innan alla affärer stängde. Det facinerade mig att alla alltid skulle envisas med att vänta tills precis innan affärerna stängde med att handla, klart man inte kunde göra det tidigare!
-Heart, you there? Frågade Zayn och jag drogs tillbaka till verkligheten.
-Yeah, I’m here. Svarade jag och han andades ut.
-I thought you left. Jag skrattade lite.
-I wouldn’t hang up on you when you need to talk with me even though I’m pretty sure I know what you want to talk about. Svarade jag tyst.
-Yeah. Your tweet, my interview, my tweet, us. Jag kollade ner på mina händer och kände hur ögonen tårades.
-I meant it. Sa jag kort.
-So did I, I do love you! Sa han och jag snyftade till.
-But if I’m in the way for your dreams then let it be. Han suckade.
-Heart, no!
-You are free to meet someone else, someone who can deal with being so cared about. The only one who ever have is my mum and she travels alot. So do you and I love to see you happy but when you were with me here you were almost stuck. You would barely go to the toilet. Zayn, don’t throw away your dreams on me. I can’t deal with being the reason for that! I can’t’! Grät jag och hörde hur han också grät nu.
-Heart you don’t get it! I don’t want anybody else, I only want you! You’re not in the way and it was my choice to stay with you and don’t leave for the states. Heart, I fucking love you! Det sista nästan skrek han och jag torkade tårarna.
-I suppose we just love eachother to much! Sa jag och la på. Jag visste inte själv vad jag menade med det men det var vad som cirkulerade i min hjärna just då och jag visste att han skulle börja fundera på vad jag menade och därför ge mig tid att tänka. Såklart jag ville ha tillbaka honom, men det gick inte. Jag kunde inte leva med känslan att jag var ivägen för honom och killarna med för den delen.

 

Jag sträckte på mig och kollade på klocka, 11.30, idag skulle killarna komma hem. Jag hade inte haft någon alls kontakt med någon av dom sedan Zayn ringde, i och för sig hade alla killar inklusive Dani och El smsat mig. Danielle och Eleanor hade till och med varit och knackat på dörren men jag hade fått mamma att få bort dom. Pappa då? Jo han bodde just nu hos farmor och farfar i Manchester eftersom mamma var förbannad på honom men han skulle komma hem imon. Därför skulle vi imorgon flyga hem till Sverige och spendera några veckor hos mormor och morfar i Jönköping.
Jag log när jag tänkte tanken och hoppade upp ur sängen för att fortsätta packa. Jag gick ner och hjälpte mamma packa ner grejer till mormor i kartonger när jag nästan var klar med mitt eget.

 

-Mamma, jag bär ner dom sista kartongerna! Ropade jag när jag gick ut i trapphuset med två stora kartonger i famnen. Jag började gå nerför trappan men var tvungen att stanna upp på nästa våning eftersom att det blev tungt.
-Och varför i helvete  tog jag inte hissen! Muttrade jag surt för mig själv och hoppade till när jag hörde en röst bredvid mig.
-I have no idea what you just said but to me it looks like you need help. Rösten var bekant och när jag vände mig om möttes jag av ingen mindre än Mr. Louis Tomlinson som stod med ett stort flin och kollade på mig och kartongerna.
-Don’t know what you’re talking about, I’m stronger than you and you know it! Svarade jag och log mot honom. Jag glömde helt bort att eftersom han var där betydde det att övriga killarna också hade kommit hem.
-You moving? Sa han helt plötsligt och pekade på kartongerna.
-No, that’s stuff for my grandmother that we are bringing tomorrow. Svarade jag.
-Where does your grandmother live then? Frågade han nyfiket och jag satte händerna i bakfickorna på mina shorts.
-Sweden. Sa jag och han kollade genast på mig.
-So you’re flying there tomorrow, yeah? Frågade han och jag nickade.
-Yeah, I’m going home. Sa jag och strök handen över kartongerna.
-Do you know what, I have to get these down to the car and then get back to my packing. Sa jag och bar upp kartongerna igen, nu kändes dom lite lättare eftersom jag vilat lite.
-Okay, when are you leaving tomorrow? Frågade han och jag kollade fram från bakom kartongerna.
-Around lunch! Sa jag och vände mig om. Han log och nickade mot mig.
-I have to go, bye Louis! Sa jag och han gav mig en relativt komplicerad kram.
-I’m glad to see that you’re fine! Sa han och släppte mig.
-I am to. Bye! Sa jag och han vinkade mot mig. Jag fortsatte gå nerför trappan och till min stora lycka var jag snabbare än väntat nere i garaget. Jag gick fram till mammas bil och la in kartongerna innan jag tog hissen upp till ’lobbyn’ som fanns i vårat hus. Jag var tvungen att fråga ifall vi kunde lämna våra nycklar där när vi åkte. Jag tog hissen upp och gick mot disken, idag satt Nicolette bakom disken och jag log. Nicolette var bara några år äldre än mig och hon hade midjelångt svart hår med solblekta röda slingor. Hon var en av de trevligaste människorna som jobbade där.
-Nicolette! Ropade jag och sprang fram till henne och hoppade upp på disken.
-Heart! Ropade hon tillbaka innan hon gav mig en kram och jag hoppade ner ifrån disken och lutade mig istället över den.
-So, can you keep our keys here for a little while? Frågade jag och hon nickade.
-Sure where are you going? Frågade hon nyfiket och tog emot nyckelklippan jag gav till henne.
-We’re going home to Sweden for a while, that’s only my keys mum needs hers until tomorrow. Sa jag och hon skrev upp allt i ett block.
-Yeah, just leave ’em to whoever works tomorrow when you leave but make sure to tell them that you already left a set of keys so that they keep them together! Sa hon och jag nickade.
-Okay! Sa jag och hörde hur hissen plingade till. Jag kollade mot den och såg fem välbekanta killar kliva ur hissen.
-Nicolette, we need our keys! Ropade Zayn och sedan vände han blicken mot mig och stannade upp.
-I have to go, bye! Sa jag och gav Nicolette en kram innan jag gick bort mot hissen.
-HEART WAIT! Hörde jag Zayn skrika och han sprang in i hissen precis innan dörrarna stängdes.
-Zayn what do you want? Frågade jag och undvek hans blick. Han tog tag i min arm och vände mig mot honom.
-Don’t do this, talk to me! Sa han förtvivlad och jag ryckte till mig handen och drog upp tröjan för att visa ärren.
-Take it easy I might be okay but I’m still sore! Sa jag och släppte ner tröjan igen. Det blev en pinsam tystnad efter det ända fram tills vi kände hissen skaka till och alla lyserna släcktes. Hissen hade stannat. Jag skrek till och ställde mig mitt i hissen och blundade samtidigt som jag skakade.
-Heart, you okay? Frågade Zayn och jag skakade på huvudet.
-NO! I’m super claustrophobic, I can’t take this get me out of here! Bad jag och kollade på honom.

 

-It’s been one hour, why wont they get us out of here! Klagade jag och Zayn ryckte bara leendes på axlarna. Han hade på något magisk vänster lyckats lugna mig och jag klarade nu att sitta här med honom i den trånga hissen utan att få panik.
-They’ll be here. Sa han bara och strök mig över armen.
-Yeah but when!! Gnällde jag och han kollade allvarligt på mig.
-Now that we’re alone and you can’t run away or hang up on me. I think we should talk. Sa han och jag nickade.
-I got nothing more to say. Sa jag sanningsenligt och han nickade.
-Me neither actually! Sa han och sedan tryckte han sina läppar mot mina. Jag hade saknat hans närhet och känsln av hans läppar hårt tryckta mot mina. Hur våra tungor dansade med varandra och hans fasta tag om min nacke. Tillslut kom verkligheten ikapp mig och jag avbröt kyssen och kollade på honom.
-Zayn I… sa jag men jag drunknade i hans perfekta bruna ögon. Jag tappade kontrollen över mig sjäv och tryckte mina läppar mot hans igen.
-I’m sorry. Bad jag men han bara skakade på huvudet och fortsatte kyssa mig. Helt plötsligt startade hissen igen med ett ryck och Zayn och jag föll så att han låg över mig på golvet och vi avbröt skrattandes kyssen. Hissen stannade på våran våning och dörren öppnades, där stod killarna plus Danielle och Eleanor med oroliga miner men när dom såg oss skrattandes på golvet skrattade dom också. Zayn reste sig upp och hjälpte sedan mig upp. Han gav mig en kram som jag besvarade och alla killar applåderade. Han bar ut mig ur hissen och jag garvade åt honom.
-Let’s go! Sa han och sen bar han mig till Louis och Harrys lägenhet eftersom det var den största, dom andra gick leendes bakom och jag begravde huvudet i hans nacke.

 

-Titta va söta ni var! Utbrast jag när vi tittade på killarnas tour DVD.
-What did you say? Frågade Liam och jag viftade med handen.
-Oh, nothing! Sa jag och skrattade. Helt plötsligt hörde jag Nialls mage kurra.
-Oh, it’s already five o’clock I have to eat! Sa han och sprang ut mot köket. Jag skrattade åt honom men tänkte sedan på vad han sa.
-FIVE O’ CLOCK?! Skrek jag frågandes och alla nickade.
-I need to pack… Sa jag i ren panik och reste mig upp ur soffan och Zayns famn.
-Pack for what? Frågade Zayn.
-I’m going home tomorrow. Sa jag och han kollade förvirrat på mig.
-You are home? Sa han frågande och jag log snett mot honom.
-No home as in Sweden. Sa jag och han tystnade.
-You going to Sweden? Jag nickade.
-Yeah, dad is coming home and neither my mum or I want to meet him right now so we are going to visit my grandparents. Sa jag och han log snett.
-For how long will you be gone? Frågade han och jag ryckte på axlarna.
-1-2 months maybe. Sa jag och han nickade.
-I’ll follow you to your apartment. Sa han och jag kollade förvirrat på honom. Vad nu?

 

-Hey Zayn, are you alright? Frågade jag och han ryckte på axlarna.
-Yeah, it’s just that we just got home and now that you’re mine again I want to be with you as much as possible but you know I’m happy that you get to go home and see your grandparents. Sa han och jag log mot honom.
-For how long are you free from work? Frågade jag och han såg ut att tänka efter.
-About three months I think, we’re doing some recording over in Sweden in a month but nothing else. Sa han och kollade på mig som stod med ett gigantiskt leende.
-What? Frågade han och log mot mig med.
-Come with me! Sa jag.
-When you’re recording in Stockholm you can just fly up there, please come with me? Bad jag och han log och nickade.
-YES! But I need to call Paul though. Sa han och skrattade dovt.
-Yeah and I have to tell my mum. I mean I’m sure you get to come. Sa jag och kysste hoom innan vi skildes åt för att försöka få ihop detta. Tänk om jag skulle få visa Zayn stället jag växte upp, visa honom mitt land och mina traditioner. Det bästa av allt –midsommar! 

 

Mamma hade blivit otroligt glad när jag talade om för henne att Zayn var tillbaka och att vi var tillsammans igen. Jag fick gång på gång höra termen, ’vad var det jag sa’. Nu satt jag i alla fall på mitt rum och packade det sista medans jag väntade på Zayn. Båda vi hade fått ett ja, det var bara det att en livvakt måste hänga med Zayn men det var inget problem för oss. Jag gick fram till min dator och satte på musik, snart dånade Jessie J igenom högtalarna. Just nu var det Nobody’s perfect som hördes och jag sjöng med. När låten var slut hörde jag applåder ifrån min dörr. Där stod Louis, Liam, Danielle, Eleanor och Zayn och log mot mig.
-Wow! Heart you’re crazy talented! Log Louis och jag viftade med handen.
-Yeah yeah whatever! Sa jag nonchalant men log mot dom alla.
-Wow, your room is huge! Utbrast Louis och Eleanor i en kör.
-Yeah it’s almost mine and Mo’s so usually it seems lot smaller. Sa jag och skrattade innan jag kollade på Liam.
-So I suppose it was you who carried me up here that night when everyone fell asleep on my couch. Sa jag och han log.
-Yeah it was me. Sa han och jag skrattade.
-This isn’t even the only room that’s mine. Sa jag och pekade på dom tre övriga dörrarna som fanns i mitt rum.
-What’s in those rooms? Frågade Eleanor nyfiket och jag pekade på första dörren.
-Bathroom, a walk in closet and my holy room. Oh and in my walk in closet there is a shoe closet aswell. Berättade jag ut och hon vände sig mot mig.   
-Holy room? Sa hon frågandes och Zayn skrattade.
-For her it’s holy, for me it’s kind of creepy. Probably for you aswell. Sa han och jag lipade mot honom.
-It’s me showing my dedication, thank you! Svarade jag och kastade en kudde mot honom, tråkigt nog så hann han ducka innan den träffade honom.
-I want like to see you expressing your dedication more than you did during that game ’cause I’m guessing it’s football you’re talking about. Sa Louis retsamt och jag fnös.
-Then I’ll show you! Sa jag och gick emot dörren med resten i släptåg. Jag gjorde precis som jag gjorde med Zayn och dom alla kom ut med ett småchockat uttryck i ansiktet.
-Okay, that’s almost freaky! Sa Liam.
-Oh, shut up! Svarade jag och han flinade åt mig.
-Okay, so to what we really came here to do. Sa Liam och Louis log mot honom och sedan kollade han allvarligt på mig.
-When you and Zayn are in Sweden we’re gonna need to have some rules. Well only two actually. Sa han och jag höjde på ögonbrynet.
-One, do not ruin his voice by making him scream too loud, if you know what I’m saying! Sa han och fick en leksam smäll i bakhuvudet utav El som bara lipade mot honom när han gav henne en sårad blick.
-Whatever, rule number two. Fortsatte han och vände sig tillbaka mot oss.
-HAVE AN AWESOME TIME IN SWEDEN!! Skrek han och började hoppa runt. Eller han hoppade runt ända tills han snubblade över min resväska och landade på golvet. Vi andra skrattade åt honom och El drog med sig honom ut ur rummet. Strax efter gick Danielle och Liam så nu var jag och Zayn ensamma igen.
-I can’t believe I’m going to Sweden with you! Where does your grandparents live? Frågade han och jag log.
-Jönköping, it’s quite far away from Stockholm. Sa jag och han kollade frågande på mig.
-I’ll show you! Sa jag och satte på datorn och klickade upp en Sverige karta.

---

Kapitel 11, del 3/3 av drama kapitlerna. Det löste sig lite snabbt där mellan Heart och Zayn, nästan lika snabbt som det tar slut. Men kommer det hålla då? Och vad kommer hända i Sverige? Det kommer somsagt vara lite lugnt ett tag nu men vem vet vad vi har laddat med! ;D.

/Olivia.

---

Tjena! Ge feedback på vårat lilla drama avslut! Angående tävlingen så kommer den upp innan Olivia drar till Falkenberg. Bella och Embla drar till Australien imorgon så Olivia kommer (somsagt) skriva alla kapitel tills slutet av Augusti :Dx

/Embla, Izabella & Olivia.

---

 

                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                              

---

Jag blinkade några gånger för att låta ögonen vänja sig vid det starka ljuset. När dom väl hade vant sig tittade jag runt i rummet, i soffan borta i hörnet låg hela gänget förutom Mo och Zayn på varann och sov. På varsinn sida på sängen jag låg i satt Mo och Zayn med huvudet på sängen också sovandes. Det tog inte långt tid för mig att förstå att jag var på ett sjukhus, det tog däremot mycket längre tid för mig att minnas varför jag var här. Sen mindes jag allt. Pappas lapp, pappas brutna löften, den krossade glasvasen och skärvorna i kroppen. Jag kände efter på höger sida och kände ett par plåster som troligtvis täckte såren som glasbitarna lämnat efter sig. Jag kände efter hur jag mådde, jag var utmattad och väldigt, väldigt torr i halsen. Jag knuffade lite på Zayn.

-Zayn. Väste jag eftersom jag inte riktigt kunde prata med min torra hals. Jag knuffade till honom lite hårdare och han vaknade upp.
-OMG! Heart you’re awake! Ropade han lyckligt och förvånat samtidigt som han kramade om mig!
-Water. Väste jag fram och han bokstavligt talat sprang fram till vattenkranen och fyllde ett glas innan han kom tillbaka och gav det till mig. Jag klunkade vattnet snabbt och kände hur halsen blev som vanligt igen.
-Zayn. Sa jag och log.
-Heart, I can’t believe you’re awake! Finally! Sa han lyckligt och kramade om mig hårt.
-Woah! Hold up! For how long have I been gone? Frågade jag förvirrat och han kollade allvarligt på mig.
-You were gone for two days Heart and that’s not it… Började han men lät mig vänta.
-What else? Frågade jag otåligt han kollade på mig ledsamt.
-Heart you died several times during these days. They obviously managed to bring you back but they told us you probably wouldn’t survive another night. Sa han och kollade allvarligt på mig.
-What? I died? Why? sa jag chockat och aningen skärrad.
-You got an allergic reaction to some of the medications they used to put you to sleep with. Sa han och kollade på mig.
-But you’re here, alive, beside me! Sa han och smekte min kind.
-I am! Sa jag och la mig ner.
-I need to rest. Sa jag och han nickade.
-I’ll be here hunny, forever by your side. I love you! Var det sista jag hörde innan jag somnade.

-I promise you she was awake before! Hörde jag Zayns avlägsna röst förtvivlat tala om.
-Why won’t she wake up now then. Zayn I think you were just dreaming and hoping, we all do! Hörde jag Liam säga och nu var rösterna som surrade närmre.
-Guys, stop fighting you’re giving me a headache! Klagade jag och möttes av 14 chockade ögon.
-Heart? Utbrast dom alla.
-I told you she was awake before! Sa Zayn med ett överlägset flin och Louis bara himlade med ögonen.
-Yeah, yeah! We’re sorry. Now let’s go get a nurse! Sa han och drog med sig El ut ur rummet.
-Du är vaken och bäst av allt du är vid liv och mår bra! Du fattar inte hur jävla orolig du gjorde mig! Ubrast Mo med en både lättad och förtvivlad ton i sin röst.
-Klart jag är! Jag sa ju att jag inte tänkte lämna dig, du o jag föralltid bästis! Sa jag och höll upp mitt lillfinger.
-Föralltid! Bekräftade hon med ett leende och krokade sitt lillfinger med mitt.

Några minuter senare kom Louis och El tillbaka med en sjuksköterska efter dom.
-Heart, I’m so glad to see that you’re fine and awake! Sa sjuksköterskan och log mot mig.
-Just spill it, how bad was I? Frågade jag och ville bara slippa ifrån allt småpratande med henne.
-Well, shouldn’t we wait until your mum gets here? She will be here soon. Sa hon osäkert och jag greppade tag  Mo’s och Zayn’s händer i mina och kollade på henne.
-I’ll be fine, just tell me! Sa jag ch kollade menat på henne. Hon gned sig i pannan och ställde sig sedan framför sängen.
-Everything went fine during the surgery, we got out all of the glass and we were just about to end the surgery when you flatlined. We managed to bring you back and we made sure you were okay and everything said you were so we took you back to your room so you could wake up. Your friends were here with you all the time even the second time you flatlined and they litterally saw you die. Sa hon och tog ett djupt andetag.
-How many times did I flatline? Frågade jag och hon kollade medlidsamt på mig.
-Four, we knew your heart probably wouldn’t be able to take it a fifth time so we told all of your friends the truth. That you probably wouldn’t make it through the night. Sa hon och kollade runt i rummet. Alla satt blixtstilla och knäpptysta och bara lyssnade på sköterskan.
-Okay, continue. Sa jag och svalde klumpen som bildats i min hand.
-Ehm, well we brought you back again and we looked at everything but we really couldn’t find any reason to why you flatlined twice. For some reason the test didn’t show that you were allergic to some of the medications we gave you. Anyways, you flatlined again in the morning and we started to really wonder what was wrong and now we managed to see that you’d got a very strong allergic reaction and we gave you things to try and fix it but nothing seemed to work. It was when you flatlined the fourth time we really thought we had lost you, the doctor was just about to pronounce you dead when your heart started again. By now we had told your friends that you probably wouldn’t survive another night and they of course all panicked and called your mum who got on the first plane home which means she should be arriving in maybe half an hour. Well, you made it through that night and then you woke up feeling reamarkably fine and all we need to do now is to take some tests and then move you to another department. You don’t need to be here in the ICU anymore. Sa hon och log mot mig. Jag kände hur tårarna började rinna och jag vände mig mot dom andra.
-You actually saw me die! Sa jag och grät.

-Åh, det finns inget att se! Klagade jag medans jag zappade runt ibland tv kanalerna. Zayn tittade upp från sin telefon och gav mig en oförstående blick och jag skrattade. Det hade gått två veckor nu sedan jag vaknat upp och Zayn hade inte lämnat min sida än enda gång, inte mamma heller. Mo hade varit här 98% av tiden också men inte just nu. Jag visste att jag höll både Zayn och mamma från jobbet, mamma hade fått flyga hem och Zayn hade vägrat att åka iväg på turnén. Jag hade försökt med allt för att få honom att åka men det gick bara inte så nu var killarna i USA utan honom och turnerade.
-Heart, sluta zappa runt så du kommer slita ut fjärkontrollen! Sa mamma och tog fjärkontrollen ifrån mig. Jag suckade och kollade bort mot Zayn.
-Babe? Come here will you! Sa jag och log mot honom. Han gick leendes mot mig och satte sig bredvid mig i sängen.
-Don’t do this. Sa jag och han tittade oförstående på mig. Leendet hade suddats bort och ersatts med en förvirrad min.
-GO! Leave, you have to go there you can’t sit here by my side day in and day out and rotten when you could be touring America making millions of girls happy. Zayn I’ll be fine, just like the doctors and  the nurses said! Sa jag och han tog min hand.
-I’m not leaving your side until you’re able to go home and be yourself, running around playing football! Sa han och kollade allvarligt på mig.
-You know I love you and that I appreciate how much you care about me but I just can’t let you do this. You are throwing away your dream for what, me? A girl? Zayn come on! Sa jag och han kollade ledset på mig.
-You’re not just a girl, you’re my girlfriend. Heart, you’re my everything, you are my dream!
-Zayn, no! Sa jag och släppte både hans hand och hans blick.
-Heart! Bad han och hans röst bröts lite.
-Zayn I want you to go. Leave. Zayn I can’t be together with you if I’m in the way of you and your dream. Jag forsatte undvika hans blick medans jag sa det, jag pillade med filten som låg över mina ben.
-Heart what do you mean? Frågade han och sökte min blick. Han fann den och jag kollade ledsamt på honom.
-Zayn, we’re over! Sa jag och han kollade chockat på mig. Jag hade helt glömt bort att min mamma också var i där tills jag hörde ett högt flämtande från andra sidan utav rummet. Jag bröt inte ögonkontakten med Zayn för en sekund så jag såg hur tårarna reste sig i hans ögon.
- You don’t mean that! Sa han och skakade på huvudet, jag nickade men vi båda visste att det var en lögn. Jag menade det inte, jag ville inte göra slut med honom men om det var ända sättet för mig att inte vara ivägen för han och hans dröm så var det vad jag var tvungen att göra.
-Zayn, leave. Go away to America and do what you love. Now you have no obsticles! Sa jag innan jag la mig ner och begravde huvudet i kudden.
-Zayn she… Började mamma men avbröt sig själv. Jag kände hur Zayn reste sig upp.
-I know. Sa han.
-But she still said it! Fortsatte han och sen hörde jag hur han lämnade rummet. Först nu kollade jag upp ifrån kudden och möttes av mammas förvånade och smått besvikna blick.
-Heart, varför gjorde du så? Du vet lika väl som mig att du inte kommer må bra av detta, du kan inte leva utan Zayn och han kan inte leva utan dig! Sa hon och satte sig på sängkanten.
-Jag var stod ivägen för hans drömmar, jag var tvungen att få honom att åka! Svarade jag henne och hon kollade på mig.
-Jag vill bara att du ska inse att det du gjorde inte kommer göra någon glad. Sa mamma och reste på sig.
-Jo, alla hans fans som vill se honom uppträda också! Ropade jag efter henne medans hon lämnade rummet hon med.

-Nej, inte det här snälla mamma! Bad jag när vi ytterligare två veckor senare satt hemma i soffan framför teven. Mamma hade lyckats sno åt sig fjärkontrollen och hade zappat igenom alla kanaler tills hon kom till MTV där hon stannade, troligtvis för att plåga mig. Tv skärmen pryddes nu av fem välbekanta ansikten och en intevjuare, dom satt framför en skylt med texten NEW YORK på. Jag kände lyckoruset när jag såg Zayn men insåg sedan att han inte var min längre. Han var fri att ta. Intervjun började och jag gav upp hoppet om att få mamma att byta kanal och bara tittade på teven med ångesten som gnagde i mig.

-So everyone say hi to One Direction! Ropade intervjuaren och publiken som syntes i bakgrunden skrek för fulla halsar.
-Hey everyone!! Skrek Niall, Liam och Harry samtidigt som Louis glatt vinkade till alla fansen. Zayn däremot såg väldigt nere ut, jag kände mig skyldig men intalade mig själv att jag gjort vad som var bäst för hans karriär.
-So how are you boys? Frågade intervjuaren och de fyra aktiva killarna svarade något i stil med okej medans Zayn bara pillade på fingrarna.
-Zayn, you alright? Frågade intervjuaren och Zayn ryckte till.
-Huh, oh yeah I’m fine thanks. Sa han och tvingade fram ett leende.
-No you’re not we can all see that, what’s going on? Frågade han och Zayn kollade ner på sina händer igen.
-It’s just alot off things going on around me right now that I don’t know how to handle.
-Let me guess, it’s a girl? Zayn nickade.
-Your girlfriend, who you talked about in Chatty Man? Zayn kollade på Liam som log uppmuntrande mot honom.
-Yeah, we kinda… ehm.. broke up I suppose. Sa han och jag kunde skymta hur hans ögon tårades lite.
-Can we please not talk anymore about that? Nu var det Liam som pratade och intervjuaren kollade på honom som om han var dum i huvudet.
-I’m sure your fans wants to know why Zayn is the way he is don’t you? Frågade intervjuaren lite drygt och Liam drog på smilbanden och tittade emellan intervjuaren och kameran.
-I’m 100% sure that all the true directioners out there respect that he don’t feel well and that he don’t want to talk about it right now. That he’ll tell them when he’s ready! Svarade Liam och publiken började jubla. Dom tystnade efter en stund och intervjuaren kollade lite pafft på Liam.
-WE LOVE YOU ZAYN!!! Skrek ett par fans efter en stund och Zayn tittade leendes upp.
-I love you to! Svarade han och kollade runt bland alla tjejer i publiken och log mot dom. Jag torkade några tårar som rann nerför kinderna innan jag försökte fokusera på intervjun igen.
-So, we have all probably seen the pictures of you going in and out of the hospital. All of you plus your girlfriends and one unknown girl! Sa intervjuarna och bilder på killarna, Dani, El och Mo när dom springer in till sjukhuset och bilder på när Zayn gråtandes springer ut ifrån sjukhuset visas på en tv som står bredvid intervjuaren.
-Explanation! Krävde intervjuarna och Louis fnös.
-Honestly, I think it’s none of your business. One of our friends were in the hospital and wasn’t feeling well at all! Can you please just respect that it’s a hard thing to talk about! Sa Louis uppenbarligen irriterad.
-Of course it’s our business. We’ve heard alot of rumors about it. Sa intervjuaren kaxigt och Harry tittade på honom med ilska i blicken.
-Yeah? What rumors? Frågade Harry och kollade skeptiskt på honom.
-Everyone is speculating about one thing in particular. Zayn was it your girlfriend, oh sorry ex-girlfriend, who died? Han lät inte snäll på rösten alls längre utan hans röst var hård, krävande och han såg ut som att han var ute efter blod. Zayn reste sig hastigt upp så att stolen flög till golvet med en smäll.
-Do you know what? It was!! She died four times before she came back to me. I refused to leave her side so she broke up to me so that I would come here and do what I love and the only thing good that did was that I got to meet all the fans who’s been giving me support! And the fans who loves me, us, no matter what. I love them to and now they know why I’m acting like a zombie but atleast they’re human enough to see that I don’t want to talk about it. Happy now? Röt han och sprang av scenen.
­-Thank you all for coming, we love you! Skrek Niall ut mot publiken innan han och resten av killarna skyndade efter Zayn. Inte utan att slänga en hatfylld blick mot intervjuaren först såklart. Man hörde hur alla i publiken började bua mot intervjuaren och skrek saker år honom, sedan stängde de av sändningen och mamma och jag kollade chockat på varandra. Vad hände precis?

Jag slängde mig ner i soffan och tänkte på vad som precis hänt. Jag var chockad över vad jag hade gjort men jag var också lättad över att jag låtit alla fans veta varför jag inte varit så tillgänglig på konserterna och i övrigt. Jag tog fram min telefon och gick in på twitter, jag möttes av en massa tweet om att dom älskade mig och att jag skulle glömma idioten som intervjuade oss. Jag blev rörd över alla tweet men ett fångade min uppmärksamhet och jag kollade förvånat på det.

 

 

Mo Reud @MoReud
Don’t care about him, he’s an absolute idiot! She ’probably’ still love you, Zayn!xx

 

Jag hade direkt förstått att hon försökt utmärka sig som ett fan men jag visste vad hon menade men jag vågade inte tro på det.

 

zaynmalik1D @zaynmalik
@MoReud I’m not so sure about that though!

 

Svarade jag och fortsatte scrolla. Mitt hjärta hoppade över ett slag när jag såg vad Heart hade tweetat bara någon minut tidigare. Kanske var det Mo sa sant!

 

Heart! @HeartWeller
I’m sorry. I do love you.

 

-Zayn, you okay? Frågade killarna medans dom vällde in i rummet.
-I suppose. Sa jag och tittade ner på telefonen, jag kunde inte sluta kolla på hennes tweet. Menade hon ens mig.
-We saw it to. Her tweet, both of their tweets actually. Sa Harry och klappade mig på axeln.
-Yeah. Sa jag och klickade upp rutan för att skriva två nya tweet.

 

zaynmalik1D @zaynmalik
I love every little directioner that’s out there. I’m so greatful for all of your support! x

 

zaynmalik1D @zaynmalik
I see you! I miss you! I love you! And I’m sorry for not listening and for leaving eventhough I swore I wouldn’t. :(xx

---

Detta är My!