Jag borstade igenom håret en sista gång och betraktade mig själv i spegeln. Jag såg helt okej ut och log åt min egen spegelbild. Jag hade aldrig varit osäker på mig själv eller min kropp och jag tyckte att jag själv var vacker hur jag än såg ut. Typ. Jag vände mig om mot Zayn som fortfarande låg och snarkade i sängen. Killarna hade jobb idag men jag, Mo och El hade bestämt oss för att ta med Hannah på en shopping tur och lära känna henne. Jag såg fram emot det, väldigt mycket faktiskt. Jag ville se vem som tillslut hade vunnit Niallers hjärta. Våran lilla blonda pyssling hade äntligen hittat sin prinsessa! Jag smög fram till sängen och lutade mig över en, mer eller mindre, sovande Zayn.
-Zayn, I’m leaving now baby. Viskade jag och placerade en fjäderlätt kyss på hans läppar. Han kysste knappt tillbaka eftersom han knappt var vaken men jag nöjde mig med det och trippade ut ur rummet, lägenheten, huset och började köra dit vi skulle träffas.

Eleanor hade tydligen varit på ett fantastiskt café i utkanten av London med sina vänner och det var dit jag var på väg nu. Jag hade allvarliga problem med att hitta kan jag säga men tillslut så var jag där. Utifrån såg det hur mysigt ut som helst och jag log åt hur typiskt El det var att upptäcka alla små mysiga, tysta, cafén. Jag parkerade bilen och klev ur den. Jag såg El stå tillsammans med Mo vid ingången och jag log mot dom. Jag såg en tjej i vår ålder på andra sidan parkeringen som såg ut att leta efter något, eller några. Kunde det vara Hannah? Jag kan väl alltid kolla, tänkte jag och gick mot henne.
-Hannah? Sa jag, högt nog för att hon skulle höra. Hon vände sig förvirrat om innan hon sprack upp i ett leende mot mig.
-You’re Heart. Sa hon och gick mot mig.
-And I suppose you were Hannah. Log jag och kramade om henne.
-It’s so nice to meet you. Sa hon och log stort.
-Right back at you! Well, the other girls are over there so shall we? Jag pekade bort mot tjejerna som nu kollade mot oss och hon nickade leendes.

-Wait? So you went to school with Niall and he was to shy to talk to you? Frågade jag och hon nickade bekräftande.
-That’s freaking adorable! So you’re a Mullingar girl? Nu var det Eleanor som frågade och vi andra lyssnade uppenbart intresserade.
-Yeah, I grew up living on the same street as Niall aswell and I kinda always had a crush on him but I were to shy to talk to him and the other way around. Svarade hon och Mo log mot henne.
-Does he know that you had a crush on him? Frågade hon och Hannah harklade sig.
-Well you know… no. Erkände hon och vi andra skrattade.
-So tell us something else about you. Bad jag och dom andra nickade instämmande.
-Well, I moved to London a couple of months ago because I’m gonna study music at UNI here and yeah I love to play the piano. It’s my passion in life! Berättade hon.
-Wow. I wanna be able to play an intrument. Sa jag och sköt ut underläppen.
-Girl please, you can work those vocalchords like no one else. Plus you’re a football chick! Sa El och slog till mig på armen.
-She’s right. Your instrument is your voice! Höll Mo med och jag log mot dem.
-Whatever! Jag tog en klunk av mitt kaffe och dom andra skrattade.

Vi hade suttit kvar på cafét i några timmar innan vi pallrat oss ut på stan och nu gick vi från affär till affär konkandes på påsar fulla av kläder, skor, accessoarer och allt annat vi kunde tänkas hitta till ett resonabelt pris.
-In here! Bad jag och pekade på en skoaffär. I skyltfönstret stod olika par Jeffrey Campells uppradade och jag svär att jag skulle börjat dregla om dom andra inte praktiskt taget, mentalt, drog in mig i affären. Vi alla verkade minst lyckliga när vi klev innanför dörrarna eftersom att alla såg ut som att dom dött och hamnat i himmelen.
-Wow this is amazing. HEAVEN! Utbrast Hannah och jag log åt hur bra hon hade passat in i våran grupp. Hon var en helt underbar tjej och ett bra tillskott till oss tjejer men mest av allt. Hon var mer än värdig att vara Nialls prinsessa.