If You Never Try, You'll Never Know. Kapitel 12.

Previously: 
"Any gigs for you and your band coming up?" Nu var det min pappa som undrade och jag log mot honom.
"Yes we have a big one next friday which was what the meeting today was about" svarade jag och skulle precis säga något mer innan jag avbröts av Catherine som meddelade att maten var klar. Mandy och Juliette kom in i köket och vi satte oss alla och åt tillsammans. Som en riktig familj. 

Idag var en sådan dag där jag inte hade något viktigt alls planerat. Inga läxor, inga prov att plugga till och ingenting med bandet. Det var en sådan dag som jag bara kunde spendera med mina systrar och bara spendera tid med dem för det var något jag inte hade tid att göra emellan allt skolarbete och allt med bandet. Jag älskade mina systrar och älskade varje sekund jag fick spendera med dem så dagar som den här, var extremt speciella för mig.
"Em, Em, Em, can we go for ice cream?" frågade Mandy exalterat och hoppade upp och ner framför mig.
"What do we say?" frågade jag henne och strök henne över håret.
"Please" sa Juliette med ett leende och hoppade fram bakom den större brunetten.
"Exactly and yes, we can definitely go out for ice cream" log jag mot dem båda och skickade ut dem i hallen för att klä på sig. Catherine kom gåendes ut ur köket och log mot mig.
"Do you want some lunch before you leave?" frågade hon mig och jag skakade på huvudet.
"Catherine, it's your day off" sa jag och pekade mot hennes rum.
"Go home" skrattade jag och fick ett leende från henne.
"Well I was going to cook for me anyway so I thought I'd might as well ask if you wanted anything"
"Do you know what? How about you go in your room and read or something and we'll bring you back some food so you don't have to do anything" föreslog jag.
Hon log tacksamt mot mig och gick in i sitt rum, hon stängde dörren efter sig och jag följde efter mina småsystrar.

"I want ice cream!" klagade Juliette och stampade ilskt med foten. Jag stannade och satte mig ner på huk för att komma ner till hennes höjd.
"Well Julie, we are going to eat some food first just like we always do" sa jag och kollade på henne. Hon plutade med läpparna och korsade sina armar över hennes bröst.
"Juliette" varnade jag och hon tog min hand igen och lät oss gå vidare.
Mandy gick tyst på andra sidan av mig och svingade våra händer fram och tillbaka.
"I want a cheeseburger" sa hon efter ett tag och kollade upp på mig. Jag nickade och log mer henne.
"Then we'll go to McDonalds, it's just around the corner" sa jag och kollade på Juliette.
"That's okay with you?" frågade jag och hon nickade innan hon sträckte upp sina armar mot mig och signalerade att hon inte ville gå längre. Jag lyfte upp henne och placerade henne på min höft innan jag tog Mandys hand igen och började gå mot McDonalds.
Vi klev in i den relativt fulla restaurangen och gick fram till kassan. Det tog inte långt tid innan det var vår tur att beställa och jag satte ner Juliette på disken eftersom hon tyckte om att säga vad hon ville ha själv.
"Hello" hälsade killen som stod bakom kassan och log mot mig.
"Hi" hälsade jag tillbaka och vände mig sedan mot Juliette.
"What do you want?" frågade jag henne och hon vände sig mot killen som stod redo att skriva in hennes beställning.
"Nuggets, fanta, happy meal, carrots please" sa hon och kollade sedan upp på mig.
"Okay so a happy meal with four nuggets, a small fanta, a small portion of fries, carrots and what dip sauce do you want?"
"I want sweet and sour please" svarade Juliette och han slog in det innan han vände sig mot mig.
"And you two?" frågade han mig och Mandy med ett leende.
"Well this one would like a happy meal as well but with a cheeseburger and a coca cola and apple pieces" sa jag och strök Mandy över håret.
"And I would like a McFeast and co. with a coca cola and a sweet and sour dip sauce please" beställde jag och fiskade fram min plånbok ur fickan. Jag drog upp mitt kort och satte det i korthållaren innan jag slog min kod och betalade för maten.
Killen, som enligt namnskylten hette Jordan, började plocka fram vår mat och placerade den på två brickor. Han satte ner den sista happy meal kartongen på brickan och dubbelkollade så att allt var med.
"Would you like some help carrying this?" frågade han mig.
"Oh yes please if that's not to much trouble" sa jag artigt. Han skakade på huvudet och kom runt disken för att hjälpa mig att bära brickorna. Han tog den ena och gav mig den andra innan vi började leta efter ett ledigt bord. Vi hittade ett i hörnet och vi bar över brickorna dit.
"Thank you" sa jag när han ställt ner brickan och han bara log åt mig innan han gick.
"Let's eat" sa jag och vände mig mot tjejerna.

"Catherine, we're home!" ropade jag samtidigt som jag höll upp dörren för mina yngre systrar. Jag bar på den bruna påsen från McDonalds som innehöll Catherines middag.
Det bekanta ansiktet stack fram från bakom väggen och hon log mot oss.
"Did you have fun this afternoon?" frågade hon och hjälpte flickorna att hänga upp sina jackor.
"Yes we had donalds and ice cream" svarade Juliette lyckligt innan hon sprang in mot sitt rum med sin äldre syster tätt i hennes hälar. Jag log åt hur söt hon var innan jag räckte över påsen till Catherine som tog emot den med ett tacksamt leende.
"You really didn't have to" sa hon och gick tillbaka till köket.
Jag gick upp för trapporna och in i mitt rum där jag slängde mig på sängen och suckade utdraget. Jag tog fram mobilen från min ficka och möttes av ett sms från Olympia.

Jag svarade ett förvirrat va men fick tillbaka exakt samma sak så jag valde att istället göra som hon sa och klickade mig in på twitter.
Våra mentions rullade in i en väldig fart och det var precis att jag han se ordet trending innan tweeten försvann så jag klickade mig istället in på twitter trenderna och där, högst upp på listan över WW trends, stod vi;

Devout of The Suffering

 
Jag stirrade chockat på skärmen innan jag slog Callums nummer. Jag höll telefonen mot sidan av mitt huvud och började sedan gå fram och tillbaka i rummet.
"Hello" Callum svarade i telefonen och jag stannade abrupt.
"Please tell me you're with Brandon and Jonathan" sa jag in i luren.
"Yes I am, why?" frågade en klart förvirrad Callum.
"One of you go on twitter and don't hang up!"
Jag lutade mig mot väggen och väntade på att någon skulle säga något.
"We're in, what did you want us to se-" började han säga men avbröts av sin bror.
"Holy shit" hörde jag Brandon utbrista i bakgrunden.
Ett lågt what hördes från Jonathan och dömandes på de chockade läten som följde så gissade jag att Brandon visat dem.
"Emma" nu var det Jonathan som pratade.
"I'm guessing you've seen it" sa jag med ett lyckligt skratt.
"This is amazing, just look at what they're all saying about us" sa Jonathan, minst lika lyckligt.
"I know it's the best thing ever!"
detta kapitlet försvann i våra mail så det blev lite sent men vi hoppas ni tyckte om det i alla fall :)
 
/Embla, Izabella & Olivia.xx

Kommentarer


Carolina

Jag älskade kapitlet!! Längtar tills nästa kommer så jag kan fortsätta att läsa <3 :)

Svar: Aw tack Carolina <3
xxEmbla.
eionovels.blogg.se

Mickaela

Ni är så duktiga :)

Svar: Tack Mickaela :)

xxOlivia.
eionovels.blogg.se

Magda:)

Jättebra kapitel!! Längtar till nästa!

Svar: Tack Madga

xxOlivia,
eionovels.blogg.se


Namn:
Kom ihåg mig?

Mail: (bara jag kan se)

URL/Blogg:

Kommentar:

Trackback







© Olivia Wahlström, Izabella Nanu & Embla Nordén Schau