Should've Taken The Chance. Kapitel 21.

Previously:
”I’m just frustrated. I can’t get the lyrics to stuck” sa han och lutade huvudet i sina händer.
”Hey, I’ll help you practice a bit. Have you been at the vocal coach yet?” han skakade på huvudet med ett litet leende.
”You really gonna help me?” frågade han och jag log försäkrande.
”Of course, that’s my job. To be a support to you throughout all of this” sa jag lugnt och lirkade pappret, med texten på, ifrån hans händer. Man in the mirror.
”Oh Michael Jackson” sa jag glatt och log emot killen.
”Okay, first. I don’t know your name” påpekade jag roat och han skrattade.
”It’s Tom. Tom Richards.”

Jag kollade sökandes runt ibland alla nervösa deltagare. Jag ville önska Niall lycka till innan han gick upp på scenen för att få reda på i fall han hade klarat sig igenom första delen eller inte.
”Niall” ropade jag när jag såg honom, ståendes med några andra killar. Inklusive killen jag hjälpt med texten. Han hade förresten kommit ihåg tillräckligt för att klara låten. Textvis i alla fall.
Niall vände sig, i vilket fall, om och log stort emot mig.
”Sky!” ropade han och mötte mig i en kram.
”I just needed to say good luck to you, and good luck to you guys aswell” jag vände mig emot de andra killarna innan jag gav Niall en kram till.
You’re gonna make it, I just know it. You were amazing” viskade jag och kände hans leende emot den nakna huden på min axel. Helt plötsligt så ropades hans namn upp och han skulle ut på scenen. Han vände sig om emot mig med en ängslig min och jag gjorde tummen upp med ett stort leende. Han skulle greja det här. Det visste jag.

 

Jag gick emot honom med lätta steg och han vände sig om vid ljudet utav mina klackar.
”I told you you’d make it through” sa jag och klev in i hans famn.
”Oh Sky! I’m through to the last stage at bootcamp, this is so surreal” sa han lyckligt och jag log.
”Have you called your mum?” frågade jag och han skakade på huvudet.
”I was just about to” sa han och fiskade upp mobilen ur fickan. Han kollade på mig med ett stort leende och jag nickade uppmuntrande till honom att ringa.
Signalerna gick fram och Niall stampade otåligt med ena foten när en mjuk röst svarade,
Maura” Niall sken upp utav lycka.
”Mum” sa han glatt.
Niall, how did it go?” frågade hon spänt och Nialls leende blev om möjligt större.
”I got through mum!!” ropade han sedan och hans mammas glädje skrik hördes igenom telefonen.
Oh Niall, I’m so proud of you. Good luck tomorrow” sa hon och Nialls leende mjuknade vid hans mammas berömmande ord.
”I love you mum” sa han och hans mamma suckade glatt.
I love you too, I should go to bed now.” sa hon och de pratade lite till innan de avslutade samtalet.

 

Jag och Niall gick bredvid varandra och bara pratade om allt och inget.
”So, you never told me about your family” sa han och jag ryckte till.
”Well my family is… well… me” sa jag tveksamt och hans leednde dog ut.
”What do you mean?” frågade han och jag ryckte på axlarna.
”I mean, my dad lives in New York but I moved to get away from him” jag tog ett djupt andetag och fortsatte,
”I don’t wanna count him as family so it’s… me” sa jag och Niall gav mig en osmidig kram.
”Well you’re strong and independent so you’re more than fine on your own. Then you always have me” sa han,
”You’re the best Niall” log jag och han skrattade.
”I am ain’t I?” sa han kaxigt och jag knuffade till honom i sidan.
”Don’t be such a dork!” klagade jag skämtsamt och vi skrattade åt oss själva.
”Well, you’re not so bad yourself” sa Niall efter ett tag och jag flinade.
”Tell me something I don’t know!”

 

”Okay, so you move your fingers from those strings to that one and this one” förklarade Niall och jag suckade,
”I don’t get it” han hade försökt lära mig spela gitarr i minst två timmar nu och jag hade inte ens lärt mig ett ackord. Niall var jättebra och allt, men det satte sig bara inte.
”Now I get how frustrated that guy felt from not remembering the lyrics” sa jag och tänkte tillbaka på Tom.
”Huh? Who? What?” frågade Niall förvirrat och jag skrattade.
”I helped that guy, Tom Richards, to remember his lyrics” förklarade jag och han nickade lätt.
”He was really nervous” konstaterade Niall och jag flinade medan jag la ner gitarren på golvet och justerade min kropp så att jag satt i skräddarställning i soffan.
”So were you” kontrade jag och Niall lipade emot mig.
”I had every right to be” försvarade han sig,
”Then so did he, you’re going through the same thing remember?”
”Yeah I know and I didn’t mean it like that. Of course he’s allowed to be nervous and he’s a really cool guy…” sa han och spårade bort i sina tankar.
”Niall?” jag ryckte honom ur de djupa tankarna och han vände sig så att han satt med sin överkropp helt vänd emot mig.
”Yeah?”
”What were you thinking about?” frågade jag och han flinade,
”You’d sure like to know, wouldn’t you” retades han och jag slog till honom på hans ben.
”Not funny, go on tell me. Pleeeaaassee?” bad jag och han skakade leendes på huvudet.
”Nope.”


Kapitel 21!
Vad tycker ni? Ni har blivit så dåliga på att lämna konstruktiv kritik, vi uppskattar (vääldigt mycket) när ni skriver att det är bra och att ni gillar det osv. Men det måste finnas något som vi skulle kunna förbättra? Var inte rädda för att lämna konstruktiv kritik, det är bara hjälpsamt!

/Embla, Izabella & Olivia.xx



Kommentarer


ellinor

Hej, okej ska försöka ge like konstruktiv kritik, men det är svår för ni är så duktiga och jag är ju inte lika bra som ni är... Men kanske lite längre kapitel eller kanske

Svar: Tack!
xxOlivia.
eionovels.blogg.se

ellinor

Ojj, råkade skicka fast jag inte var klar, men jag suger på att ge kritik, ni är så himla duktiga och ni är as grymma, fortsätt som ni gör, ni har alltid mitt stöd! xx

Daniella

Väldigt bra kapitel denna gång tycker jag! Ska försöka komma med mer konstruktiv kritik i framtiden :)

Svar: Åh tack Daniella :)
xxOlivia.
eionovels.blogg.se

Helena

Tjena! Nemen jag ger helst bra kritik eftersom kapitlerna e bra :P men gärna lite längre kapitel ^^ xx

Svar: Hejsan! Haha, jaja. Vi försöker babe ;)
xxOlivia.
eionovels.blogg.se

My

Vrf vill alla ha längre kapitel? Jag känner mejj 4-Ever alone, för jag gillar lite kortare. Inte lika mycket att läsa när man hamnar efter. HAHA! Men jättebraiigt! :)x

Svar: Hahahah! Bara du Boo!
xxOlivia.
eionovels.blogg.se


Namn:
Kom ihåg mig?

Mail: (bara jag kan se)

URL/Blogg:

Kommentar:

Trackback







© Olivia Wahlström, Izabella Nanu & Embla Nordén Schau