Det knackade på min dörr och jag hoppade ur sängen och fram till dörren. Jag öppnade den och utanför stod Simon med ett liten paket i handen och jag kollade förvånat på honom.
”Hello” hälsade jag och släppte in honom. Han klev innanför dörren och sträckte fram paketet till mig.
”Merry christmas” jag tog emot det och skakade på huvudet.
”Why would you buy me a gift, I haven’t bought you one AND you’re already insisting on paying for my apartment. It’s too much” han log mot mig och hängde av sig kappan.
”No it’s not I’m doing it because I want to, plus it’s christmas so I felt like I had to buy you something” sa han och vi slog oss ner i soffan.
”Well, then I’m going to buy you a gift later” jag började ta av presentpappret och fann en ask. En Tiffany & Co. ask, det var inte den vanliga blåa utan en mer ovanlig rosa. Jag kunde i vilket fall inte tro mina ögon.
”No you didn’t” sa jag och kollade chockat upp på Simon.
”Open it” manade han och det gjorde jag. Jag höll på att dö efter att synat innehållet, det var ett berlockarmband. Det satt redan två berlocker på den med Tiffany & Co. loggan på, men sedan låg det bredvid en liten berlock i form utav en sko med Union Jack på den.
”Wow! This is amazing!” sa ja lyckligt och gav honom en kram.
”Thank you, thank you, thank you” upprepade jag medans han knäppte på berlocken på armbandet och armbandet runt min högra handled.
”It’s just a little something to welcome you to the Uk and all” sa han och jag log mot honom igen.
”Well I love it!”

”Bye” jag stängde igen dörren efter Simon och kollade glatt på min handled, klart bästa julklappen någonsin! Jag kunde inte fatta att allt detta hände mig, att jag hade fått möjligheten att starta om på nytt. Nytt land, ny stad, nytt jag. Allt var nytt och jag kom på mig själv med att älska det – mycket! Jag kunde inte heller vänta tills jag fick börja på jobbet Simon diskuterat med mig om, som jag uppenbarligen fått, men han hade talat om för mig att det inte började förens i april. Allt tänkande pågick medans jag bytte om samt drog på mig ytterkläderna, och jag drogs inte tillbaka till verkligheten förens min hand låg på handtaget. Nu ville jag ha Starbucks. Pronto!

”A chai tea latte for Ms. Sky Oliver is ready” jag gick mot disken och tog emot min drink innan jag lämnade Starbucks. Kylan slog emot mig och jag tog en värmande klunk ifrån min chai latte. Jag började gå och precis när jag rundade hörnet gick jag in i någon. Jag lyckade återfå min balans innan jag föll till marken men mitt te gick inte att rädda, det hälldes över mig. Jag svor åt den olidliga hättan och började desperat försöka torka bort lite av det, lönlöst.
”Oh shit, I’m so sorry. It wasn’t on purpose, are you okay?” jag kollade upp på den hysteriska kvinnan tjejen och log försäkrande.
”I know it wasn’t it was my fault too but it’s just god damn HOT!” jag skrattade lite åt mig själv och hon flinade.
”Well, I need to get home and change before I get seriously burned” sa jag och hon nickade.
”That’s probably for the best. I’m Nora by the way” hon presenterade sig.
”I’m Sky. Hey are you on your way to something special?” frågade jag och hon skakade på huvudet.
”I know we just met but you seem cool, wanna do something?” frågade jag och hon nickade denna gång.
”Sure, how about we get you home to change and then we can come up with something to do” föreslog hon och log mot mig.
”Sounds like a plan!”

”Sky where’s the bathroom?” ropade Nora och jag stack ut huvudet ifrån mitt rum där jag stod och bytte om.
”To the right by the kitchen” ropade jag tillbaka och hörde hur toalett dörren öppnades, stängdes och låstes. Jag bytte om snabbt och gick ut och satte mig i soffan för att invänta Nora så att vi kunde hitta på något att göra. Några minuter senare kom hon ut och slängde sig i soffan.
”Can I ask you something?” jag vände mig mot henne och nickade tvekande. Vad skulle hon fråga?
”Where’s your parents? Just out of town or…” frågade hon och väntade på mig att fylla i resten.
”I live by myself, my father still back in america and my mum is… you know. Not here.” jag svarade henne med en liten rädsla över att hon skulle börja fråga en massa om mina föräldrar, speciellt om min far.
”How old are you? I can’t make up my mind” sa hon och jag skrattade.
”I’m 16, turning 17 next month” sa jag och hon log stort.
”I’m 16 too, though my birthday is in May” sa hon och jag lutade mig bak i soffan.
”Is it nice living alone?” hennes fråga fick mig att tänka efter, nå – var det skönt?
”It is, you feel so grown up and so free. Though I have a family friend helping me out so I’m not like totally alone” sa jag och hon la sin hand på min axel.
”Well now you have me and I’m gonna act like a five year old and say ; ’we’re gonna be best friends now’ okay?” jag skrattade och nickade.
”Of course we’re best friends” helt plötsligt kramade hon om mig och ryckte på axlarna.
”Best friends hug! All the time!” jag flinade åt min nyfunna bästa vän och kramade tillbaka. Jag kunde nog vänja mig vid hennes sällskap, lätt!

Get your skinny little ass over here. We need to get ready. Party of the year waiting!!! /bff.