VOTE ONE DIRECTION!


#voteonedirection

Tear us apart. Kapitel 22.


"Just tell my what went wrong, why were we suddenly not enough?"
  
Previously:
-A safety-pin? Sa Charlie frågandes. Jag kollade upp på Mo som kollade på mig med tårfyllda ögon.
-To keep everything together. Sa jag och Mo samtidigt.
-It’s a thing that happened a while back. I was feeling really bad over some things and Mo came over to my flat. She handed me a safety pin and said….
-To keep your life together! Avslutade Mo och jag log mot henne.
-I still have that safety pin and now I have one with me all of the time. Förklarade jag och Charlie log stort.
-That’s so wonderful! I love you both!
-We love you to Charlie, we love you too!

-You have to understand that this is not acceptable! Skrek pappa och jag kände hur ilskan började koka inom mig.
-You’re kidding right? I’m seventeen, soon eighteen and it’s my hair, my body! Skrek jag tillbaka och han skrattade hånfullt.
-You said it, you’re not eighteen yet so legally you can’t do that without mine or your mothers permission. Sa han och log överlägset.
-So how did I do it then? Kontrade jag och han flinade mot mig.
-You did it illegally. Sa han och mamma harklade sig.
-No she didn’t. I went to the studio with Mo and Charlie to givet them permission. Sa hon och pappa kollade på henne med ett både chockat och ilsket uttryck.
-What?!? Why on eart would you do that Nina?
-Because I know our daughter, she would never get a tattoo without thinking about it carefully. Förklarade hon för pappa.
-So what about the hair, it looks awful quite ugly? Sa han och tog fram en av mina blåa slingor.
-Scott, it looks cool and besides it’s just hair. It’ll change back with time. Sa hon och slog bort hans hand.
-Now, we are gonna talk about you! Sa mamma allvarligare.
-What is there to talk about me, I haven’t done anything! Fnös han och mamma skrattade.
-Yeah..right! I just wanted to tell you that I think you should move out for a bit. Just get a hold of yourself again and find the Scott I fell in love with and married. Just for a couple of weeks, I need time to think aswell! Pappas mun föll öppen.

 

-So I’m gonna meet up with my parents, Heart is going to Zayns and you are packing. Right? Good! Sa hon innan hon reste på sig och lämnade lägenheten.
-Yeah, I should go. Sa jag men pappa rörde inte på sig en millimeter, han satt där helt chockad och bara stirrade tomt framför sig.
-Dad, it’ll be alright! Sa jag och la en hand på hans axel. Jag började dra bort den och skulle precis gå, när en hand las över min.
-I’m sorry Heart, for everything. Sa han och jag vände mig mot honom. Det var först nu jag märkte att det rann tårar längs hans kinder.
-Bye dad. Sa jag bara och gick därifrån. Jag fortsatte in i Zayns lägenhet och hörde killarnas, Zayn, Liam och Harrys, vrål ifrån vardagsrummet. Tv-spel såklart!
-Babe, that you? Ropade Zayn och jag skrattade.
-No it’s a tomato! Ropade jag tillbaka och fick några skratt.
-I wanna see your hair! Ropade Zayn och jag hörde hur han började springa mot dörren. Jag drog upp luvan och döljde håret så att det skulle bli lite mer av en överraskning.
-How do you know I changed my hair? Frågade jag honom när han kom in i hallen där jag fortfarande stod, framför dörren.
-Mo and Charlie are here. Plus I know that you got a new tattoo. Sa han entusiastiskt och jag log.
-Two new tattoos actually! Han log större och tittade skeptiskt på mig.
-Really?
-Really! Bekräftade jag.
-Now I wanna see your hair. Sa han och pekade på luvan som dolde mitt hår. Jag vände mig om så att jag stod med ryggen mot honom, och drog ner den.
-Wow, that’s so cool! Berömde han och gick fram till mig och kände på mitt hår.
-Why are you feeling my hair? Frågade jag och han skrattade.
-I wanted to! Sa han och jag garvade.
-Well I never claimed you were normal. Sa jag och gav honom en kyss.
-I missed you. Erkände jag och han log mot mina läppar.
-I missed you to! Sa han och tryckte hans läppar mer mot mina, om det nu ens var möjligt.
-Wanna see the tats? Frågade jag och han nickade snabbt. Jag drog upp tröjarmen och visade honom säkerhetsnålen. Sen visade jag honom mitt finger också.
-Why a safety pin? The infinity sign Mo and Charlie already explained. Sa han undrandes och jag log mot honom samtidigt som jag trök tummen över den fortfarande läkande tatueringen.
-When a was like really upset a while back, Mo came to me and she handed me a safety pin. She told me that it would keep my life together and it means so much to me because of Mo and the meaning is really nice! Förklarade jag och kysste honom.

 

-Your hair is like crazy cool! Berömde El för kanske tionde (!!) gången sedan jag och Zayn klivit in i vardagsrummet. Jag hade, självklart, fått dra historien om säkerhetsnålen för dom också men sen hade vi bara lämnat det och gått vidare till mitt tydligen väldigt intressanta hår!
-Guys! Enough with my hair I’ve talked enough about it for today. Bad jag.
-Oh right, what did your parents think? Frågade Charlie nyfiket och jag svarade.
-My mum said it was cool and my dad yelled at me and told me it was ”awful and quite ugly”. Jag citerade min pappa och fnös.
-Mum asked him to move out! Jag släppte bomben och Zayns grepp om mig hårdnade.
-Which means something more happened besides the things with me but I don’t know what. But I do know mum wouldn’t kick him out for that, she would ask me! Sa jag och suckade.
-I think hed id something even more stupid, he proabably cheated. Sa jag och lutade mig bakåt i Zayns famn.
-Who would cheat on your mum she’s gorgeous! Utbrast Harry och såg ut att ge sig själv en mental smäll för orden som precis lämnat hans läppar.
-Thanks…I guess! Log jag.
-Sorry.
-It’s fine!
-So are you going to talk to him or your mum? Frågade Zayn och jag ryckte på axlarna innan jag slängde en blick mot klockan.
-Him! Sa jag bara och drog med mig Zayn ut ur lägenheten för att leta reda på honom. Zayn verkade förstå vad jag höll på med och följde bara med. Vi gick in i lägenheten och jag sprang inåt och letade efter honom, han var inte där. Jag måste snacka med honom, var allt som cirkulerade i mitt huvud just då så jag drog med mig Zayn igen och vi skyndade oss ner mot garaget. Mycket riktigt, där stod han och höll på att packa in sina grejer i bilen.


-Dad! Ropade jag och han vände sig om.
-Heart, what are you doing here? Frågade han.
-I wanna know the truth. Tell me the truth! Krävde jag och han suckade.
-I..I don’t know how to tell you this. Sa han prövande och jag fnös.
-Did you cheat on mum, dad? Frågade jag men han tittade bara bort.
-Dad! Did you cheat on mum? Frågade jag hårdare och tog ett steg fram mot honom.
-Yes. Sa han tyst och jag stannade upp i mina steg.
-Why? Jag försökte hålla rösten stadig.
-I don’t know, I’ve asked myself that a million times but it just happened.
-It just happened? How can it ”just happen”? You’re an idiot! Sa jag och han lyfte på huvudet.
-Heart… Började han men jag avbröt honom.
-No! Just tell me what went wrong, why were we suddenly not enough? Tårarna rann nerför mina kinder och rösten bröt sig i slutet.
-I still love you. Both you and your mum! Sa han och gick mot mig.
-Don’t! Varnade jag och backade mot Zayn.
-Don’t come near me! I never want to see you again! Jag vände på klacken och gick ifrån pappas rop på mig. Jag märkte att Zayn inte var bakom mig så jag gick lite tillbaka och såg honom stå och prata med pappa.
-I hope you’re happy now, you hurt her bad! Twice! Sa Zayn och ryckte på huvudet.
-Never again! Sa han och vände sig om för att gå efter mig. När han kom fram till mig drog han in mig i hans famn och jag log mot hans bröst.
-I love you! Sa jag och tittade upp på honom.
-I love you too! Svarade han och tryckte sina läppar mot mina.


Lalalalala, kapitel 22 for your pleasure :D
Ni som följer novellen på twitter (@EIOnovels) hade redan fått en liten teaser för detta kapitlet. Eller ni fick "Just tell me what went wrong, why were we suddenly not enough?". Men jaa!! Kommentera vad ni tyckte!!

xxOlivia.


Kapitel 22 här då! Vi kan tyvärr meddela att denna novellen troligtvis inte kommer bli över 30 kapitel långt. Det är i alla fall vad det ser ut som nu. Just nu ligger hela novellen utplanerad men vi vet inte riktigt hur många kapitel det trycks ihop på. Vi är såklart jätte ledsna över detta men vi KOMMER skriva på en ny novell efter denna och även den kommer handla om 1D. Titeln, handlingen och killen är redan bestämt och skrivet så det är bara att börja med den efter att denna är avslutad. Sen vill vi gärna veta vad ni tyckt om TUA men det tar vi när novellen officiellt är slut ;)

 

/Embla, Izabella & Olivia.xx


 


Bella is in tha house!!


Heeeeeeeeeeej! The bitch is back!!
Trevligt att prata med er alla, jag måste gå ut med min morfars hund nu (vilket är anledningen till att jag är uppe tjugo över 9 på morgonen) så puss puss HEJDÅ!
xxBella.

Fråga Embla!


Vi kör en Fråga Embla tills jag måste gå och sova. Klocka är 00:50 här så det blir inte för länge. Jag svarar på frågorna i kommentarsfältet :)
Godnatt, tack för alla frågorna! :) xxEmbla.


Tear us apart. Kapitel 21.


"Make it last forever, friendship never ends!" - Spice Girls.
     
Previously:
-My mum is coming down to London next week so I’m seeing her and Gemma then. Sa jag och log stort.
-Yeah, Ruth and Nicola are here and my parents will come down here soon. Sa Liam och Eleanor nickade.
-Where’s Ruth and Nicola? And where is Dani? Frågade hon.
-They are planning some wedding stuff, Sarah is with them too!
-Okay!
-Changing the subject now, but who was Heart talking to on the phone before? Frågade jag och El log.
-Her granddad, she tought me that nonno means granddad and nonna means grandmom! Svarade El.
-That’s not Swedish right? Hon skakade på huvudet.
-It’s italian, her granddad is italian. 

-Heart! Hörde jag Charlie och Mo ropa samtidigt och jag vände mig om med ett stort leende på läpparna.
-I MISSED YOOOU!! Ropade jag och slängde mig in i deras famnar.
-MISSED YOU TOOOOO!! Ropade dom tillbaka och kramade om mig, hårt! Jag skrattade och drog mig ur famnen för att kunna titta på dom.
-I thought you said you cut your hair shorter? Frågade jag Charlie som skrattade.
-I did, extensions. Svarade hon och pekade på sitt hår.
-So I know you’ve been here for quite a while now but; WELCOME TO ENGLAND! Log jag mot Charlie som skrattade.
-Well thank you, love! Sa hon i en, extremt bra (?!), brittisk dialekt.
-Wow you’re good! Berömde jag och vi alla tre skrattade medans vi gick mot cyklarna som stod lutade mot husväggen.
-So to the beach? Frågade Mo.
-To the beach! Bekräftade vi och började cykla.

 

 

Jag slängde cykeln i gräset och gick ner mot vattnet. Jag kollade runt om oss och log, det var tomt. Lite längre bort, emellan två träd, hängde en hängmatta och jag log.
-A hammock! Ropade jag och alla tre började springa mot den. Vi la oss, sida vid sida, i den och gungade lite fart.
-It’s really nice to have you back Heart. Sa Mo och jag hasade närmare henne.
-It’s really nice to be back and I’m so happy that you are here to Char! Sa jag och Charlie, som låg på andra sidan Mo, suckade lyckligt.
-I like it here, so peaceful! Sa hon och satte sig upp. Både jag och Mo rullade in i varandra pågrund av den snabba viktändringen när Charlie sekunden senare ställde sig upp. Hon gick drömmandes ner mot havet men stannade precis vid vattenbrynet. Jag och Mo gav varandra en orolig blick och gick efter Charlie.
-I miss her. Sa Charlie tyst, hon hade uppenbarligen känt av vår närhet.
-She was taken for a reason. She didn’t have to suffer like she would’ve if she..survived. Jag tvekade lite på det sista ordet.
-I know that.  But I still miss her, I never wanna celebrate our..my birthday again and if it wasn’t because I wanna make her proud, I wouldn’t surf either. Sa hon och satte sig ner på knä. Hon sträckte ut handen i vattnet och jag såg hur hon log lite.
-You know how everyone says you go to heaven after you die. Well I don’t think Taylor did. I think she stayed in the ocean and she probably swims around becoming friends with the sharks. That’s how she were, forgiving. No matter what she always forgave you, ALWAYS! She said everyone deserves a second chance, even if they have to be given several second chances. Sa hon och skrattade.
-I loved that about her. She was so carefree, caring and loving. She’d do anything for her loved ones. She was so brave. I really love her! Fortsatte hon och skrattet tystnade.
-My heart beats for us two. Sa hon tyst innan hon drog handen över vattenytan en sista gång innan hon ställde sig upp och kramade om oss.
-I’ll see her one day. Sa hon med ett litet leende och gick upp mot cyklarna. Vi satt vid dom och pratade ett tag innan vi åkte hem. Vi pratade om allt möjligt, Taylor, mina föräldrar, Mo’s lillasysters nya katt. Det var vid sådana här stunder jag var tacksam över att ha såhär underbara bästavänner. Systrar!

 

-No! I can’t, I’m scared! Oh god! Jag kollade smått skrämt på den lilla blonda surftjejen som stod framför mig i mjukis shorts och höll upp en flaska hårfärg.
-Please Heart, I’m gonna do it and Mo already has the colour in her hair! Försökte hon och jag tog ett djupt andetag.
-Can I trust you with that? I mean it’s pink for crying out loud!
-Heart, it’s not like we’re coloring all of your hair. It’s dipdye, it’s only the tips plus it’ll wear out! Jag nickade och satte mig ner.
-Take your shirt off. Bad Charlie och jag gjorde som hon sa. Hon drog en handduk om mig och klappade mig på axlarna.
-Breathe, it’s not gonna hurt or anything. Retades hon och jag flinade.
-With Charlie Minouge you never know! Kontrade jag och Mo stack ut huvudet från toaletten med ett leende.
-That’s true Char! Heart, watch out! Sa hon och vi skrattade. Jag hörde hur duschen sattes på och hur Mo sköljde ut sin hårfärg. Hon hade också gjort dipdye, med röd färg och jag var jätte spänd på att se resultatet. Mo ställde sig i dörröppningen och log.
-Well, I suppose red and brown blend together. Sa hon och vände sig om. Det syntes att det var rött men det blev ingen WOW effekt eftersom att hon hade relativt mörkbrunt hår som, citerar henne själv, blandas bra tillsammans med det röda!
-Okay Heart. If I pay you £50 will you switch colour with me? Frågade Charlie och jag nickade snabbt innan jag tvärt slutade.
-Wait whyy? Frågade jag och hon skrattade.
-Because it’s more bold. Like waay more bold but I think it would fit you better than the pink actually! Sa hon och jag nickade.
-It’ll wear out and you can do alot for £50, let’s do it! Sa jag och Charlie klappade lyckligt händerna.

 

-How much longer? Frågade jag och Mo, som tagit över efter Charlie som färgade sitt eget hår, fortsatte pensla på färgen.
-Du har inte ens börjat med väntan på att det ska sköljas ur! Sa hon och jag suckade.
-NO SWEDISH! Ropade Charlie innifrån toaletten och jag ropade tillbaka.
-SORRY!
-Okay, so that was the last I think. Just gonna make sure so it doesn’t come out uneven. Sa hon och jag suckade.
-I can’t believe I trusted you to do this. Is it to late? Frågade jag Mo som nu stod framför mig.
-Haha, yes. It’ll look great on you babe! Sa hon och jag skrattade.
-If I look like a troll, I swear to you..! Sa jag och höll upp ett finger mot Mo som skrattade.
-So, what do you think? Hörde jag Charlies röst säga och jag vred mig på stolen så att jag kunde se henne.
-You look good in pink! Berömde Mo och jag nickade.
-You do! Höll jag med och Charlie log större.
-YEY! So how long until her color should be washed out? Frågade Charlie Mo som kollade på klockan.
-I’d say twenty minutes maybe! Jag släppte ut ett frustrerat läte och började sedan skratta åt hur konstigt det lät.
-What was that? Lyckades Mo få fram därifrån hon och Charlie stod dubbelvikta av skratt.
-I have no idea! Haha! Skrattade jag. Vi skrattade ett bra tag till, tjugo minuter för att vara exakt, men skrattet slutade när en hög signal bärjade tjuta ifrån Mo’s telefon.
-Let’s wash that out now shall we Ms.Weller? Frågade Charlie och jag log.
-That would be great thanks Ms. Minouge. Svarade jag och skrattade.

 

-Wow! Viskade jag och drog fingrarna igenom mitt hår. Mitt nu, inte bara blonda hår, utan mitt nu också mörk- & ljus- & is -blåa, gula, ljusgröna och smått bruna hår.
-This looks so amazing! Tjejerna hade sköljt ur mitt hår och blåst det torrt allt utan att låta mig se något så att jag hade absolut ingen aning om vad resultatet skulle bli.
-Thank you, thank you, thank you! Utbrast jag och slängde mig i deras famnar.
-Ehm, well we have another surprise for you. Erkännde Mo och kollade lurigt på mig.
-What? Frågade jag nyfiket och tjänade två skratt.
-We have to go there but you’ll see. Förklarade Charlie och vi tog oss ner mot bilen. Jag sattes i bilen, med ögonbindel, medans Mo satte sig i förarsätet och Charlie bredvid henne.
-Guys.. Sa jag tveksamt men någon av dom slog till mig på benet.
-It’s your risk taking day today, we’ll just go there then you’ll get to decide wether you want the surprise or not!! Den australiensiska dialekten hördes väl, så det var definitivt Charlie.
-You’re right. I loved the hair so this’ll be good to. Taking risks and feeling free! Ropade jag och sträckte upp armarna mot taket.
-Okay we’re here. Opening the door in three.. two… Tillkännagav Charlie och jag studsade nästan pågrund av nyfikenhet.
-ONE! Ropade Mo och jag hörde hur dörren framför mig öppnades. Jag möttes av en bekant doft och ett bekant surrande, vi var i en tatueringsstudio. Nån utav tjejerna tog av min ögonbindel och jag tittade mig runt om. Det var här jag hade varit sist.
-Since you’ve been talking about getting another tattoo we thought we’d give you one. Or well pay for it, we won’t do it. Sa Mo och jag log.
-Thank you again, so much! Log jag men Charlie skakade på huvudet.
-Well, you’ll get two tattoos. One of your choice and then we have an idea for a tattoo for all three of us. Förklarade hon och jag log, om möjligt, ännu större.
-You’re getting a tattoo aswell? Frågade jag och dom nickade.
-We are all getting an infinity sign! Sa Mo och Charlie fortsatte.
-To represend our friendship that will be here, forever. Sa hon och log.
-Exactly, I’m even getting a row from Wannabe by Spice Girls! Berättade Mo och jag log.
-Which? Frågade jag och hon log.
-”Make it last forever, friendship never ends.” sa hon och kramade om oss innan hon ledde oss fram till disken.

 

-Ready? Frågade tatueraren och jag nickade.
-Ready. Andades jag och han satte på maskinen. Han förde den mot mitt vänstra ringfinger där jag skulle ha min första tatuering. Evighets tecknet. Denna tatueringen gjorde ont, men jag visste att det var ett väldigt känsligt ställe men jag ville ha den på vänster ringfinger där jag i framtiden skulle ha en förlovningsring och en vigselring.
-Done! Tatueraren la ifrån sig maskinen och torkade den nya tatueringen.
-It looks great. Sa jag lyckligt och han log mot mig.
-So I’ll let you wait a bit for the next tattoo but while we wait. Let me take a look at the other tattoo. Sa han och pekade på min fot. Detta var alltså samma kille som tatuerat mig första gången.
-It looks really good! berömde han och jag log samtidigt som någon la sin hand på min axel. Jag kollade upp och såg Charlie.
-Done? Frågade jag henne och hon nickade medans hon lyfte upp håret och visade tecknet som numera fanns bakom hennes högra öra.
-Nice! Sa jag och hon log.
-Yours? Frågade hon. Vi hade inte talat om för varandra vart vi skulle ha tatueringarna någonstans och därför inte heller varför men jag hade en känsla av att Char skulle fråga om mitt val av ställe. Jag höll upp fingret mot henne och hon strök över tatueringen.
-Doesn’t the finger hurt? Frågade hon och jag nickade.
-It does but it’s worth it. One day I’ll have an engagement ring and a wedding ring om there and then the sign will be there so everyone I love is there. Förklarade jag och Charlie log mot mig.
-That’s amazing. Log hon.
-Heart, let’s start shall we? Frågade Markus, tatueraren, och förberedde min högerarm för nästa tatuering. Eller ah den delen där tatueringen skulle sitta, alltså yttre handleden.
-I like your hair by the way. It’s really cool! Komplimenterade Markus medans han startade på min andra tatuering. Markus var inte äldre än tjugofem och var (väldigt!) snygg och trevlig.
-Well thank you. My friends made med do it, or I really didn’t know what they were doing. Skrattade jag och han skrattade med mig.
-I really like this idea of the tattoo! Sa han efter en stunds tystnad.
-Thank you. It was either that or a gluestick. Skämtade jag och han skrattade lite.
-Why?
-Well because it represent my strenght, that I have to keep myself together. It’s hard to explain and goes waaaay back! Han bara nickade.

 

-Thank you! Sa vi alla i kör och lämnade studion en halvtimme senare.
-I wanna see yours now Mo! Bad jag och hon log.
-Sure. Hon vände sig upp och höll upp håret. Hon hade en realtivt stor symbol och sen stod texten under den, allt satt i nacken.
-It’s gorgeous! Brömde vi och hon log stort.
-How about your second one Heart? Jag drog upp högra tröjarmen och visade tatueringen.
-A safety-pin? Sa Charlie frågandes. Jag kollade upp på Mo som kollade på mig med tårfyllda ögon.
-To keep everything together. Sa jag och Mo samtidigt.
-It’s a thing that happened a while back. I was feeling really bad over some things and Mo came over to my flat. She handed me a safety pin and said….
-To keep your life together! Avslutade Mo och jag log mot henne.
-I still have that safety pin and now I have one with me all of the time. Förklarade jag och Charlie log stort.
-That’s so wonderful! I love you both!
-We love you to Charlie, we love you too!


 

Mer tatueringar och dipdye. Ja, jag skrev precis om saker jag vill ha och meningen bakom tatueringen är min också. Jag har fått en säkerhets nål av en speciell person (E!!!) med dom orden och jag vill en dag tatuera in en säkerhetsnål. Låter lamt men det är sanningen. Hoppas ni gillade kapitlet i övrigt!!
 
xxOlivia.
Som sagt, Olivia skrev detta av vad hon önskar. Hon berättade för mig (E) att hon tänkt på sina två bästa vänner underhela tiden hon skrev. (Två bästa vännerna som inte är jag & B ;)) Men kommentera, lämna feedback!! OH! Och detta kapitlet var ungefär fyra sidor långt så det blev längre än dom senaste... ;)
 
/Embla, Izabella & Olivia. xx
SHOUTOUT TILL BOO & COOKIE!!

Tear us apart. Kapitel 20.


FIFA and Italian!
  
Previously:
-Italian, Swedish, English, French, Spanish, German, Thai, Mandarin, Finnish, Icelandic, Portugese, Arabic and a little Hebrew! El räknade och nickade mot mig.
-Yep, thirteen! Bekräftade hon och Zayn la armen om mig.
-You’re a genious aren’t you? Sa han och jag vände mig om mot honom.
-What? Sa jag förvirrat.
-Yeah, I mean thirteen languages and one of them is Mandarin. One of the hardest languages in the world! Förklarade han och flashade ett stort leende mot mig.
-You want something don’t you? Sa jag misstänksamt och han ryckte på axlarna innan han tyst, så att bara jag hörde, viskade han något som fick min mage att fyllas av fjärilar.
-Only you

-So what you’re saying is that they are in Manchester, with El? frågade jag och Harry suckade.
-I’m gonna tell you this ONLY one more time.. YES! Han slängde sig ner i soffan.
-Sorry man but you can never be sure when it comes to you. Retades jag och han blängde surt på mig.
-Where’s Dani by the way? Frågade han och jag slängde upp fötterna på bordet.
-She’s planning  some things for the wedding with Sarah, Ruth and Nicola. Svarade jag och Harry satte sig genast upp.
-This is so amazing! Seeing you so happy, getting married to the girl you love with all your heart! Sa han och gav mig en kram.
-I know, it just feel so surreal. Like it’s a dream, a dream I really don’t want to end! Sa jag och han skrattade.
-It won’t! Believe me! Well… isn’t there something you wanted to ask me, us? Frågade han och jag flinade mot honom.
-I wanna ask all of you something but I can only see you so that wouldn’t be nice! Sa jag och han fnös.
-Where is the rest of the lads anyways? Han såg förvirrad ut och jag skrattade åt honom. Typiskt Harry att redan ha glömt.
-We are here, Zayn is in Manchester, Louis back home in Doncaster and Niall went back home aswell. Förklarade jag och han flinade lite mot mig.
-I totally knew that! Sa han till sitt försvar och jag himlade med ögonen.
-No comment! Han slängde tv-spels dosan på mig och utmanade mig, med bara blicken, på en FIFA turnering.

 

-You suck! Skrek Harry när han, för femte gången i rad, fick se sig besegrad.
-Bad loser are we? Retades jag och han tittade på mig med en blick som kunde döda.
-I just wish Heart was here so she could take that annoying grin of your face! Sa han och jag hoppade till när jag hörde ett välbekant skratt klinga bakom oss.
-Give me the consoler and concider it done! Jag vände mig om och där stod, mycket riktigt, Heart flinandes i Zayns famn. Bredvid dem stod El med ett stort leende på läpparna.
-HEY! Ropade både jag och Harry och överröste dem med kramar.
-So are we playing are not? Sa Heart dödsallvarligt och jag kollade på henne medans Harry räckte henne kontrollen.
-Oh, we’re so on! Sa jag och vi båda sprang mot soffan och startade spelet.

 

-Oh Liam! Why do you look so angry and annoyed. Maybe it is because I just totally ran you over with my skillzzzz! Sa Heart triumferande och knuffade till mig på armen.
-You were lucky! Envisades jag och hon fnös.
-Yeah! Three times in a row! Sa hon, men avbröts av sin telefon som började ringa. Hon ställde sig på andra sidan rummet och svarade. Hon började prata på ett helt främmande språk och det lät inte som svenska.

-Heart. Svarade jag och väntade på att personen i andra änden skulle säga något.
-Tesoro! Det tog inte långt tid för mig att känna igen rösten i andra änden.
-Nonno! Ropade jag lyckligt och Zayn kollade glatt mot mig. Say hi, mimade han och jag nickade.
-Zayn dice ciao! Sa jag och morfar skrattade i andra änden.
-Dirgli che ho detto ciao di nuovo! Sa han och jag svarade skrattandes.
-Va bene! Jag tog ner telefonen från örat innan jag vände mig mot Zayn, och resten av gruppen.
-He says hi back! Han bara log mot mig och jag återgick till samtalet.
-Allora, cosa sta succedendo? Frågade jag och han släppte ut en hög suck.
-La tua mamma e papà hanno combattuto da quando siamo arrivati qui!
-Davvero?
-Sì purtroppo. Han släppte ut ännu en suck och jag gled ner längst väggen tills jag satt på golvet.
-Vuoi che tornare a casa?
- No, io in realtà volevo chiederti se c'è qualche modo si possono forse dormire stanotte appartamento di Zayn? Io non ti voglio attorno a tutto questo!
- Posso chiedere!
-Buona! Jag tog än en gång ner telefonen från örat och ropade på Zayn.
-Babe, can I stay at your flat tonight? Nonno don’t want me there because mum and dad have been fighting since we got here! Ropade jag och torkade tårarna som hemskt nog börjat rinna.
-Of course you can babe, are you okay? Frågade han oroligt och jag nickade vagt.
-Yeah, I’m fine I just need to! Jag pekade på telefonen och han nickade mot den med ett svagt leende.
- Voglio dormire stanotte, ma quando posso tornare a casa? Frågade jag och hörde till min förskräckelse hur pappa ryter till något och mamma som argt skriker tillbaka. Tårarna börjar rinna igen och jag snyftar till.
-Nonno?
- Scusa tesoro, ti chiamerò quando tutto viene risolto o calma atleast basso in modo da poter venire a parlarmi. So solo che avete bisogno di Zayn al momento e so che sarò qui per te, mi ha fatto quella promessa! Sa han och jag funderade över det han sa om löftet.
- Quando ti ha fare questa promessa?
- Quando eravamo in auto in aeroporto e mi sussurrò qualcosa all'orecchio. Gli ho chiesto di prendersi cura di voi e di essere lì con voi attraverso i vostri alti e bassi.
- Ti voglio bene nonno fare molto!
- Ti amo troppo il mio piccolo angelo!
- A presto, ciao!
-Ciao! Samtalet avslutades och jag la genast huvudet i händerna. Jag reste mig sedan upp och släpade mig fram till soffan där jag slängde mig i Zayns famn.

 

-It’s utter chaos there! Berättade jag och satte mig upp.
-You don’t have to get back there if you’re not ready. I’ll be here! Svarade Zayn och jag log mot honom.
-I know, he told me about the promise.
-Really? Well I didn’t really hesitate making that promise nor do I regret it!
-Good! Svarade jag och kysste honom.
-How do you say I love you? Frågade han och syftade, troligtvis,  på italienska.
-Ti amo. Svarade jag och log stort.
-Well in that case. Ti amo!

Heart och Zayn satt ihopkurade i hörnet på soffan och sov. Jag vände mig mot Liam och Eleanor och log.
-I’m not the only one who thinks they’re absolutely adorable right? Frågade Eleanor och både Liam och jag skakade på huvudet.
-No, they look so happy together. I love seeing the smile Zayn gets on his face everytime Heart walks into the room or if anyone only mentions her name! Sa Liam.
-You mean like the smile you get everytime we talk about Danielle or the smile Louis gets everytime we mention Eleanor. Sa jag och flinade mot dom.
-Well, Louis gets that weird smile when we talk about you too Harry! La Eleanor till och blinkade mot mig.
-Well you know…! Skämtade jag och skrattade.
-Have you told Lou that you are back in London, by the way? Frågade Liam, Eleanor.
-No. I don’t wanna tell him so that he comes back to London. He needs the time with his family! Svarade hon men la sedan till snabbt.
-And so do you! Why are you here and not home? Liam I kinda get but Harry?
-My mum is coming down to London next week so I’m seeing her and Gemma then. Sa jag och log stort.
-Yeah, Ruth and Nicola are here and my parents will come down here soon. Sa Liam och Eleanor nickade.
-Where’s Ruth and Nicola? And where is Dani? Frågade hon.
-They are planning some wedding stuff, Sarah is with them too!
-Okay!
-Changing the subject now, but who was Heart talking to on the phone before? Frågade jag och El log.
-Her granddad, she tought me that nonno means granddad and nonna means grandmom! Svarade El.
-That’s not Swedish right? Hon skakade på huvudet.
-It’s italian, her granddad is italian. 


 

Nemen mitt effektiva jag håller i sig. Jag vet att det är skamligt kort -JAG FÖRLÄNGDE DET LITE- (jämfört med våra andra) men det är för att vi ska kunna få upp kapitel oftare! Uppoffringar måste göras och längden är ett av dom! Sen vill jag be om ursäkt om det är någon dom läser novellen som snackar italienska (EMBLA!), jag använde google translate så ah! Förlåt för möjliga fel, det var inte med flit ;P
 
xxOlivia.
Hej alla ni fina som läser. Eftersom att det kan vara förvirrande med den italienska konversationen. (Jag fatta nada! /B.) så lägger vi ut den engelska versionen av telefonsamtalet här. 
 

-Heart.
-Honey!
-Grandpa!
-Zayn says hello!
-Tell him I said hello back!
-Okay!
-He says hi back!
-So what’s going on?
-Your mum and dad have been fighting ever since we here!
-Really?
-Yes, unfortunately.
-Do you want me to come back home?
-No, I actually wanted to ask you if there is any possibility you can maybe sleep at Zayn’s apartment tonight? I do not want you around all this!
-I can ask!
-Good.
- I will sleep there tonight but when can I come home again?
-Grandpa?
-Sorry honey, I will call you when everything gets sorted out or at least calms down so you can come talk to. I just know that you need Zayn right now and I know he will be here for you, he made me that promise!
-When did he make you that promise?
- When we were at the car in the airport and I whispered something in his ear. I asked him to take care of you and be there with you through your ups and downs.
-I love you grandpa, so much!
-I love you too my little angel!
-Talk to you soon, goodbye!
-Goodbye!

 

/Embla, Izabella & Olivia. xx


 


Tear us apart. Kapitel 19.


SURPRISE!!
   
Previously:
-Well you know you can always call me but now I’m gonna go back to Texas! Sa hon med sin mest södra dialekt och vinkade medans hon sprang mot sin bil. Victoria hade kommit till England från Texas för att plugga här, hon var en typisk sydstadstjej som växt upp på en gård med sin familj. Hon pratade gärna om sina hästar och övriga djur och hon var en av dom snällaste människorna jag någonsin mött. Hon satte verkligen familjen framför allt! Jag log åt tanken och fortsatte gå över campus när jag hörde hur någon ropade mitt namn, jag kände igen rösten men kunde inte placera den. När jag väl insåg vem det var vände jag mig om och skrek.
-What are you doing here!

-My legs are asleep! Klagade jag och Zayn kollade skrattandes på mig.
-Hey, concentrate on the road! Skämtade jag och han fortsatte skratta men vände tillbaka blicken mot vägen. Vårt plan hade landat i London bara timmen tidigare och vi hade direkt satt oss i bilen och åkt på en liten roadtrip. Jag var jätte spänd för att komma fram men kroppen värker relativt mycket när man har rest hela dagen.
-Want me to pull over so you can get out of the car for a bit babe? Frågade Zayn. Jag nickade och log tacksamt mot honom, han svände in till vägkanten och jag var snabbt ute ur bilen och fösökte väcka mina sovande ben. Jag försökte gå men benen svek mig, precis innan jag föll till marken tog en stark arm tag om mig och höll om mig.
-I’m not gonna let you fall. Viskade han i mitt öra och jag lutade upp huvudet och gav honom en lång kyss. Jag avslutade kyssen och kollade mig runt lite, vi var på en mindre grusväg och allt jag såg runt om oss var skog.

 

-Baby? Sa jag frågande.
-Mhm.. Mumlade Zayn till svar.
-Where the hell are we? Sa jag och gick lite framåt på vägen, mina ben svek mig inte denna gången, vi var nog den enda bilen inom flera mils avstånd.
-Chill babe, we’re just taking a shortcut. Sa han och jag vände mig leendes mot honom.
-I like it, it’s beautiful here. Sa jag och började backa ifrån honom.
-And quiet. La Zayn till och tog ett steg mot mig för varje steg jag tog ifrån.
-Peaceful. Kontrade jag och han skrattade.
-Beautiful view! Han blinkade mot mig och det var min tur att skratta.
-Mine’s not that bad either! Jag hade stannat upp nu och Zayn plockade upp mobilen ur fickan.
-Lemme take a picture of my beautiful view! Sa han och jag höll upp fingret.
-Wait…! Beordrade jag samtidigt som jag satte händerna i backen och sparkade mig upp i handstående..
-Zayn! Take the damn picture, will you? Sa jag irriterad och slappnade av i benen så att dom viktes och särade på sig. Jag hörde hur Zayn knäppte av bilden och jag ställde mig på fötter igen.
-Sorry babe! Sa han och jag lipade mot honom.

 

-I like how you took the picture when my legs were apart. Sa jag och kollade menande på Zayn som brustit ut i skratt.
-You are fully aware of that that was NOT how I meant it!! Sa jag och han nickade.
-Still sounded odd and funny, tho. Jag tog fram min telefon och gick ifrån Zayn en bit och höjde telefonen samtidigt som jag snabbt klickade in mig på kameran.
-Cheese babe! Zayn lyfte på huvudet, fortfarande skrattandes, och jag tryckte på avtryckaren. Jag log åt bilden och gick till honom för att visa den.
-Adorable! Kommenterade jag innan jag räckte fram mobilen till honom. Han flinade mot bilden och nickade sedan mot bilen.
-We better get going if we wanna come there quite early! Sa han och jag nickade.
-Let’s goo!!! Jag var super hyper och spänd på att komma fram!
-Relax! I really don’t wanna drive with you next to me if you’re gonna be all bouncing in your seat. Skrattade han och jag himlade med ögonen.
-Älskar dig också! Mumlade jag och såg i ögonvrån hur Zayn log.
-Jag elskar dig! Sa han och jag log, han var så söt när han försökte prata svenska.

 

-Babe? Ey, wake up we’re here. Zayns ord och hans skakande på min axel väckte mig och jag slog bort hans hand.
-Yeah, yeah I’m awake! Jag öppnade ögonen helt innan jag gnuggade dom med mina händer och gäspade stort.
-Slept well? Frågade han och jag ryckte på axlarna.
-I think so, I mean I wasn’t really aware of that I fell asleep. Förklarade jag och han skrattade lite innan han pekade ut igenom fönstret.
-Isn’t that her? Frågade han och jag nickade leendes innan jag knäppte av mig bältet och lämnade bilen. Jag såg hur hennes vännina sprang iväg och jag gick lite snabbare mot henne, jag bestämde mig snabbt för att ropa på henne istället.
-Eleanor!! Ropade jag och hon vände sig frågande om. När hon såg att det var jag sprack hon upp i ett stort leende.
-What are you doing here? Frågade hon och sprang fram till mig och gav mig en lång, typisk Eleanor, kram.
-Well we.. började jag och pekade bort mot bilen där Zayn stod med mobilen tryckt mot örat.
-Thought we would surprise you since we got back to England today but that phonecall is probably one of the boys. They probably met my mum before and found out we were back here to, the don’t know we’re here tho. Avslutade jag och log stort.
-Didn’t know. Rättade Zayn och gav Eleanor en stor kram.

 

-So how was Sweden? Frågade El när vi en timme senare satt på ett mysigt litet kafe och pratade. Jag vände mig om mot Zayn och lät honom svara på frågan. Eller åtminstonde börja svara på den.
-It was amazing. I got to meet all of Hearts closes family and a friend of hers. We had to go official and deal with a barbie-girl. Sa han och jag skrattade.
-Sums it up I think! Jag tog en klunk utav mitt kaffe och bet sedan i chokladmuffinsen som stod på fatet framför mig.
-Wait a minute, why are you back early? I didn’t realise that until now but you are early aren’t you? Frågade hon och jag nickade.
-Yeah, mum wanted to go home sort everything out with my dad. Or try atleast. But we brought nonna and nonno. Sa jag och log stort när jag tänkte på mina morföräldrar.
-Nonna and nonno? Sa El frågandes och Zayn svarade i mitt ställe.
-It’s Italian for granddad and grandmom. Svarade han och El kollade förvirrat på mig.
-So why Italian? Frågade hon och jag borstade av smulorna från mina händer innan jag knäppte dom runt kaffekoppen och svarade.
-Because my granddad is Italian. Log jag och El kollade glatt på mig.
-That’s so cool! You’re like from everywhere! England, Sweden, Italy… sa hon och jag fortsatte åt henne.
-Canada and Hawaii. My dads mom is from Hawaii and my dads dad is from Canada! Förklarade jag och dom båda nickade.
-So how many languages do you speak then? Frågade El och jag tog en klunk kaffe och log mot henne.
-Thirteen. Svarade jag sanningsenligt och Zayn hostade till bredvid mig.
-Thirteen?! Utbrast han frågandes och jag skrattade.
-Yeah, I think it’s thirteen atleast. Sa jag och log mot honom.
-Let me hear. El lutade sig över bordet och jag började rabbla upp dom tretton språken jag talade.

-Italian, Swedish, English, French, Spanish, German, Thai, Mandarin, Finnish, Icelandic, Portugese, Arabic and a little Hebrew! El räknade och nickade mot mig.
-Yep, thirteen! Bekräftade hon och Zayn la armen om mig.
-You’re a genious aren’t you? Sa han och jag vände mig om mot honom.
-What? Sa jag förvirrat.
-Yeah, I mean thirteen languages and one of them is Mandarin. One of the hardest languages in the world! Förklarade han och flashade ett stort leende mot mig.
-You want something don’t you? Sa jag misstänksamt och han ryckte på axlarna innan han tyst, så att bara jag hörde, viskade något som fick min mage att fyllas av fjärilar.
-Only you.


 

Tadaa!!! Kapitel 19! For your pleasure! Skrivit både kapitel 18 & 19 idag sen har jag också städat mitt rum och umgåtts med min fina, saknade, vän som ligger här och sover just nu ;)
 
xxOlivia.
Kortare kapitel lönar sig. Det blir fler kapitel och förhoppningsvis oftare, Olivia bygger i detta nu upp ett litet lager av kapitel! Denna novellen kommer desvärre inte att bli så lång. Hur lång vet vi inte exakt men ni ska nog inte räkna med över 35-40 kapitel. Vi är såklart jätte ledsna över det här men vi känner att vi inte blev fullt nöjda med denna novellen, men man vet aldrig! Deet kanske drar igång och bli många mer kapitel! Vi är ju ändå bara på kapitel 19!!
 
/Embla, Izabella & Olivia. xx
 

Spenderar natten hos en vän!

Därför kommer kapitlet nog imorgon eller på söndag!

xxOlivia.


Tear us apart. Kapitel 18.


ELEANOR.
  
Previously:
-This is stupid! Verkligheten kom ikapp mig och jag gick mot hållet jag trodde jag kommit ifrån. Jag gick en stund utan att känna igen mig ett dugg. Toppen, nu var jag verkligen vilse. Helt plötsligt kände jag hur någon drar tag i min arm och jag skrek till som av reflex.
-Shh, it’s okay. Hans tjocka irländska dialekt avslöjade honom och jag slängde mig i hans famn.
-I’m sorry. Viskade jag och han bar upp mig i sin famn och började gå.
-I’m so, so sorry! Upprepar jag förtvivlat och han kollar ner på mig med ett snett leende.
-As long as your fine I couldn’t care less! Svarade han och jag borrade in huvudet i hans halsgrop och somnade in.



Jag scrollade ner ibland mina mentions på twitter och suckade. Det var mycket hat idag. Jag hade blivit bättre på att hantera det men det fanns dagar där det kom massvis med hat och jag orkade inte med allt. Louis var alltid där för mig och tröstade mig när jag mådde dåligt pågrund av det, men jag visste att han fick dåligt samvete över det. Något jag inte ville att han skulle ha. Jag visste att han var rädd för att fansen skulle få mig att lämna honom men det skulle aldrig hända, jag älskade Louis och skulle aldrig låta andras avundsjuka komma emellan oss. Jag ville visa honom allt detta men jag visste inte hur, kanske skulle jag bara berätta för honom. Jag suckade och kollade istället bort mot högen av böcker som växt på mitt skrivbord. Jag var tillbaka i Manchester, tillbaka i skolan och tillbaka i böckernas värld. Jag visste att allt hårt plugg skulle löna sig med just nu var det bara jobbigt och det förhindrade mig från att vara med min pojkvän. Jag gick nog på den enda skolan i landet som gav ut läxor över sommarlovet och höll i föreläsningar, som i och för sig var frivilliga, istället för att stänga skolan och ta ledigt hela sommaren. Jag vände bort blicken från böckerna och gjorde en mental anteckning om att jag skulle börja så snart som möjligt så skulle jag kanske kunna åka till London igen. Imorgon skulle jag däremot på en föreläsning om internet mobbning, hatet jag fick kunde väl klassas som det och det kändes som att det kunde bli snäppet lättare att hantera om jag gick på föreläsningen. Jag klickade ner twitter och låste telefonen innan jag slängde den på sängen. Jag gick fram till skrivbordet och tog upp den översta boken i högen, juridik läste jag och suckade. Jag satte mig ner på skrivbordsstolen och började motvilligt läsa, bäst att få det gjort nu!

 

 

Jag satte mig upp med ett ryck när den gälla alarmsignalen nådde mina öron. Jag gnuggade mig i ögonen och suckade sedan djupt, idag hade jag varit tvungen att ställa mitt alarm så att jag skulle komma upp i tid till föreläsningen. Jag slängde benen över sängkanten och började göra mig i ordning för dagen. Jag satte på mig mina svarta skinny jeans och min militärgröna ”skjort-väst”, jag sminkade mig lite lätt och borstade igenom håret innan jag drog på mig mina skor och mina solglasögon. Jag lämnade mitt rum och gick mot föreläsningssalen. När jag klev in var det nästan smockfullt, något jag fann konstigt eftersom campus var mer eller mindre tomt. Jag tänkte inte mer på det utan satte mig ner i närmsta säte, tog av mig solglasögonen och väntade på att det skulle börja.

 

Upp på scenen klev en man i trettio års åldern, han hade på sig ett par mörka jeans, en grå skjorta och en kavaj. Han kollade sökandes ut över publiken innan han harklade sig för att få allas uppmärksamhet. Han hade en flugmikrofon fäst på kavajen och hans harklingar spred sig högt utöver salen.
-Can I have everybody’s attention? Ropade han ut men sorlet upphörde inte och han började se irriterad ut.
-BE QUIET! PLEASE? Ropade han nu klart mer bestämt och sorlet började sakta tystna.
-My name is James Moge and I’m here to give you a lecture about cyber bullying! Presenterade han sig.
-So, some of you are here willingly and some of you have been told to attend this lecture by your teachers. Han kollade granskande ut över folkhavet och kollade ner på sina knäppta händer.
-The ones of you who’ve been asked to come here has in one way or another been caught with cyber bullying. Han tog en kort paus och mötte min blick för ett tag, han nickade mot mig innan han fortsatte prata.
-We’re here today so that I can tell you about the consequenses that comes from cyber bullying, and it’s ALOT! Sa han och började röra sig på scenen.
-How many of you have ever experienced any kind of cyber bullying? All of you right. Any one care to share it? Frågade han och jag räckte upp handen tillsammans med ett fåtal andra elever. Alla visste ju redan om hatet jag fick så varför skulle jag sitta är och hålla tyst.
-Yes you! Mr. Moge pekade på mig och vinkade ner mig på scenen. Jag reste mig upp och gick snabbt ner och ställde mig bredvid honom. Han räckte mig en mick som jag tog emot.
-What’s your name? Frågade han och jag satte micken vid munnen.
-Eleanor. Svarade jag och han nickade.
-So Eleanor, you’ve experienced cyber bullying right? Jag nickade och han fortsatte.
-When? Frågade han och jag satte än en gång micken vid min mun.
-Still everyday. Han kollade chockat på mig.
-Oh, really? Why so? Frågade han och jag skrattade till.
-Because I’m dating this guy… Svarade jag och han kollade förvirrat på mig.
-What do you mean? 
-Do you know One Direction? Frågade jag och han nickade.
-The boyband? Jag nickade som svar och fortsatte förklara.
-I’m dating one of the lads. Svarade jag och han nickade.
-So you get to experience this everyday, yeah? Frågade han och jag log som svar.
-How bad is it? Jag svalde klumpen som växte i halsen och harklade innan jag svarade.
-Well it changes everyday but I’ve received several death threats. Svarade jag och han drog in ett chockat andetag.
-Death threats, really? Frågade han och jag nickade.
-Yeah, but It’s worth it! Svarade jag.
-I’ll probably never understand that but I’m glad you shared your experience. Jag nickade och mottog lite applåder medans jag gick upp till min plats igen.

 

-Wow, El. I knew you got some hate but I death threats! En av mina närmsta vänner från skolan, Victoria,  gick bredvid mig och kollade medlidande på mig.
-It’s okay. Really, Louis has helped me trough it all. I’m fine! Envisades jag och hon nickade. 
-Okay, if you say so. But I’m here if you wanna talk! Sa hon och stannade sedan upp.
-Well you know you can always call me but now I’m gonna go back to Texas! Sa hon med sin mest södra dialekt och vinkade medans hon sprang mot sin bil. Victoria hade kommit till England från Texas för att plugga här, hon var en typisk sydstadstjej som växt upp på en gård med sin familj. Hon pratade gärna om sina hästar och övriga djur och hon var en av dom snällaste människorna jag någonsin mött. Hon satte verkligen familjen framför allt! Jag log åt tanken och fortsatte gå över campus när jag hörde hur någon ropade mitt namn, jag kände igen rösten men kunde inte placera den. När jag väl insåg vem det var vände jag mig om och skrek.
-What are you doing here!


Kapitel 18!! Jag har suttit fast i en svacka men jag fick en massa ideer nu och jag var bara tvungen att skriva. Ni märkte nog att detta kapitlet var sjukt mycket kortare än det brukar vara men jag vill hinna lägga lite på lager nu när skolan börjar snart.

Jag börjar den tjugonde och E & B kommer hem den andra September så det kanske blir lite stressigt för mig!!

xxOlivia.


Hej alla tålmodiga läsare! Det är skönt att ni inte skickar så mycket press på Olivia att skriva detta, det går inte pressa fram ett läsbart kapitel! Så är det bara!! Vi gillar verkligen att ni börjat kommentera ordentligt nu med, fortsätt såå... ni får oss peppade att fortsätta!! 

Får vi höra era tankar nu då? Vem tror ni det är som kommit?

-Röstningen angående favorit karaktären avslutas i veckan-

/Embla, Izabella & Olivia. xx
 
 

Kapitel 18 någon?


Vem vill ha kapitel 18?

KOMMENTERA, KOMMENTERA, KOMMENTERA!!

xxOlivia.

 

Era kommentarer får mig att gråta!


Åhh, asså på riktigt! Era kommentarer får mig att gråta; hur underbara får man vara!?
Sen fick jag den här kommentaren;
och den fick mig att tänka på det hon skrev om att Mo var hennes favorit så en fråga till alla våra fina läsare!
 
 
Vem är eran favorit i novellen och varför? ps. ingen utav killarna eller Danielle och Eleanor. Bara påhittade karaktärer ;)x
Sen ser vi vilken karaktär som är mest omtyckt :) /Olivia. 

Tear us apart. Kapitel 17.


Get to know Charlie!

    
Previously:
Jag låg och kollade på Heart som låg och sov i min famn. Hon hade somnat för ett tag sedan men jag kunde inte somna så jag hade tillbringat tiden till att kolla på henne, studera varje rörelse hon gjorde. Hon var så vacker min flickvän. Jag kan inte förstå vilken tur jag haft som fått henne. Jag började sjunga tyst på More Than This och log, nu kände jag igen känslan. Heart var mitt allt, min stora kärlek och förhoppningsvis - min framtid!

 

Efter den lyckade grillkvällen sov alla över i min och Harrys lägenhet. Jag och El i mitt rum, Dani och Liam i gästrummet, Harry och Niall på soffan och Mo och Charlie i Harrys rum. Vi hade suttit ute vid elden tills solen började kika fram och vi alla tyckte det var dags att gå och lägga oss. Kvällen/natten hade varit full utav skratt speciellt när vi försökt lära oss svenska, det var svårare än det verkar!
Jag kollade på Eleanor som låg och sov bredvid mig i sängen, jag suckade eftersom imorgon skulle hon behöva åka tillbaka till skolan. Hon hade tydligen fått jätte mycket plugg och sen var det någon intressant föreläsning som hölls. Jag hatade att vara ifrån henne men det var väl det bästa för henne att få sin utbildning. Jag satte ner fötterna på golvet och masade mig in i badrummet, jag klädde av mig och hoppade in i duschen i ett försök att vakna till. Jag tror dock att det hade motsatta  effekten eftersom jag höll på att få en hjärtinfark när jag kände ett par armar slingras om min midja.
-Morning babe! Viskade El i mitt öra och jag vände mig om med ett skrämt uttryck.
-Did I scare you? Skrattade hon och jag flinade mot henne.
-No, not at all! Svarade jag sarkastisk och hon skrattade högt innan hon kysste mig passionerat.

 

-Do you know what time it is? Frågade jag Eleanor som skakade på huvudet.
-Let me check! Svarade hon och gick fram till sin telefon som låg på nattygsbordet.
-Half past eleven. Upplyste hon och jag suckade.
-Too early to be up considering when we went to bed! Sa jag och hon nickade instämmande.
-Way to early!
-Anyways, let’s have some fun and wake the other ones up! Sa jag och log busigt.
-Let’s do this! Sa hon och log minst lika busigt.

 

Vi hade fått ett gäng sura miner och elaka kommentarer men nu satt vi alla samlade vid frukost bordet och pratade. Vi pratade om allt mellan himmel och jord men just nu verkade förlovningen vara samtalsämnet i centrum.
-So you’re not planning any engagements or starting of family anytime soon? Frågade Charlie och det tog ett tag för mig att förstå att frågan var riktad till mig.
-Ehm, no not really. I mean I think we’re happy as we are right now but you never know! Sa jag och blinkade mot El som kastade en vindruva mot mig.
-HEY! Babe, that hurt! Sa jag och fejkade att jag torkade bort en tår.
-Eh, get Harry to comfort you! Sa hon och flinade mot mig. Jag däremot bara ryckte på axlarna och gick och satte mig i Harrys knä.
-Hello there. Sa han och skrattade åt mig.
-Hi! Log jag och kramade om honom hårt.
-Well then…. Sa han och jag gick tillbaka till min plats –skrattandes.
-You’re weird Lou! Retades El och jag ryckte på axlarna.
-You love me anyways! Kontrade jag och hon log mot mig.
-Yeah,  I do! Svarade hon och slängde en slängkyss till mig.
-Can someone remind me of why my girlfriend is on the other side of the table! Utbrast jag och alla började skratta. Eleanor reste dock på sig och kom och gav mig en kyss innan hon satte sig på sin plats igen.
-Better? Frågade hon.
-Much better. Svarade jag och log mot henne. Vi pratade en stund till innan min nyfikenhet tog över och jag ville veta mer om Charlie och mer om hennes liv i Australien.

-So tell us about yourself? Bad Louis. Jag svalde ner maten jag hade i munnen och tog en klunk kaffe innan jag svarade.
-Well my name is Charlie Minouge as you may know, I’m 17 years of age. What more do you wanna know? Louis såg ut att fundera medans Liam snabbt svarade på min fråga.
-What are some of your hobbys? Log han.
-Well dancing, obviously! On my spare time I teach a dance class with kids and I’m also working as a model for a surf magazine. Svarade jag och Mo skrattade högt.
-She’s like forgetting the most important thing! Utbrast hon och jag började pilla på min kaffekopp.
-What? Nu var det Harry som pratade.
-Her job! Svarade Mo och alla vände sig mot mig.
-I’m kind of a professional surfer. Erkännde jag och alla kollade impat på mig.
-Hrhrm! Harklade sig Mo och jag suckade.
-I might be Australias most successful surfer under 18, ever. Sa jag tyst och alla kollade på mig med ett chockat uttryck.
-Oh, then you’re good! Sa Niall och lutade sig bakåt i stolen.
-Wow! Louis följde Nialls exempel och lutade sig också tillbaka.
-Can we please talk about something else, like my pets! Sa jag i hopp om att dom inte skulle fokusera så mycket på min ”karriär”, det var ju ändå dom som var världens just nu kändaste pojkband!
-Okay, so how many pets do you have? Sa Liam som förstått min hint.
-About…15. Svarade jag och tog en klunk av mitt kaffe.
-15?! What kind of pets? Frågade Harry klart intresserad.
-Well I have 5 horses, 3 dogs, 5 cats and two turtles. Talade jag om och Liam lös upp.
-I have turtles too! Sa han och vi high fiveade varandra.
-What are all your animals called? Frågade Danielle och lutade sig över bordet mot mig.
-The horses are called, Boy, Leo, Dixie, Sunshine and Reya. The dogs are called, Wolf, Junior and Tuffs and the cats are called Lixey, Catia, Milo, Janey and Viva. Then we have Lucifer and Jolly. Svarade jag men tillade snabbt.
-I do have three younger siblings! Alla skrattade och nickade.
-About that, you haven’t told us anything about your family yet. Hintade Eleanor och jag nickade.
-Well I live on a ranch with my mum and my dad. I have three younger siblings, as I said, Callum, Maeva and Lyah. Callum is 3, Maeva is 5 and Lyah is 11. Then I have an older brother called Casey and he’s 26. But then there’s…! Jag klarade inte av att avsluta meningen utan kollade på Mo som snabbt var framme med armarna om mig. Jag försökte desperat att hålla tårarna inne men gav tillslut upp och lät dom rinna.
-I’m sorry! Ursäktade jag mig och sprang in på toaletten där jag tittade mig i spegeln. Jag drog handen längst mitt ansikte och började gråta ännu mer. Varför såg jag ut som henne, varför skulle jag varje dag bli påmind om smärtan i hennes ögon bara genom att titta in i mina egna! Varför?
Jag samlade mig och torkade tårarna innan jag klev in ut ifrån badrummet och fortsatte in i köket igen. Allas blickar landade på mig när jag gick och satte mig vid bordet igen. Jag harklade mig och började berätta.

 

-It started of as a normal day, just like any other day. Me and Taylor were going down to the ocean in the morning, to surf. Just like we always did. The waves looked great which made us super excited about getting out there. We hurried down and in to the water, we made our way out to all the waves and started surfing. Then Taylor noticed some bigger waves further out and too the side, that was a place where everyone said the sharks were. Neither one of us had seen a shark there during our 15 year long life so we made our way there and got up on those waves. The waves were amazing and made us all tired so we decided too float on our boards for awhile and just get some rest and more energy before we went back home. I remember Taylor saying a weird joke or just made me laugh ’cause I closed my eyes by laughter but they shot open when I heard a loud scream. All I could see was blood, blood and more blood. I looked over at Taylor and saw that she was laying with half her body in the water and half on the board, she had been bitten by a shark on the entire right side of her body. I remember that I some how got us both out of the water and on to the beach. I remember calling the ambulance while I checked her pulse. She was alive and she looked up at me smiling a little and then I remember the words that left her mouth. The last words that ever left her mouth.
”I love you, now I’m going to find some peace!” I remember crying more intense now and I almost forgot about the lady on the phone. I knew from the moment she said I love you that she was gonna die right there. I told the lady that she was gone, dead and that I could do nothing else about it. My tears were streaming down my face as I looked down at her, her blonde hair covered the most of her face but you could see the smile she had on her lips. It made me smile a bit, knowing that she had peace but then I remembered i’d never see her again, EVER! I still have dreams about it, flashbacks, and I didn’t surf for about six months after that but then I started doing it for her!


Jag tog ett djupt andetag och sa sedan dem hemskaste 6 orden jag någonsin behövt säga i mitt liv.
-I saw my twin sister die! Alla kollade chockat på mig, inklusive Mo. Hon hade aldrig hört vad som hänt med min syster, bara att hon hade dött. Hon visste inte heller att vi var tvillingar eller hur nära vi stod varandra. Det var bara Heart som visste!
-Oh my god, Charlie! Sa Danielle efter ett tag och gav mig en stor kram. Den hjälpte faktiskt, den fick mig att känna mig trygg och älskad på något sätt.
-I’m so sorry! Eleanor tog över kramen och jag fick samma känsla här. I detta gänget visste jag att jag skulle trivas, inte bara för att det bestod av majoriteten av mina idoler utan för att det bara bestod av älskande människor. Människor som faktiskt bryr sig! Jag började tänka på Taylor igen, hur identiska vi var. Folk kunde aldrig skilja oss åt när vi var yngre, något vi utnyttjade till fullo när det var något den ena av oss inte ville göra så gjorde den andra det istället. När vi blev äldre blev det dock enklare att skilja på oss eftersom vi hade två helt olika stilar. Jag skrattade lite åt det men tystnade snabbt.
-It’s not okay! Viskade jag och Liam kollade sårat på mig.
-What did you say? Frågade Harry oroligt.
-IT’S NOT OKAY, THIS WASN’T SUPPOSE TO HAPPEN TO ME, TO HER! Skrek jag och välte omkull kaffekoppen innan jag sjönk ner på stolen igen. Liam drog in mig i en tröstande kram och lät mig gråta klart.
-Shh. Tröstade Liam och strök mig över ryggen. Jag ställde mig hastigt upp.
-I’m sorry. Sa jag bara och sprang sedan ut igenom dörren. Jag hade ingen aning om vart jag skulle men jag bara gick. Jag skämdes, inte för att jag hade berättat utan för att jag visat mig svag och gråtit inför dom. Jag visste att jag inte borde tänka så men jag blev rädd av att vara så sårbar.

 

Jag drog ett streck till i sanden med pinnen jag hittat. Jag hade gått i ytteligare, kanske, en halvtimme innan jag hamnade här. På en strand. Den kändes övergiven, det var inget folk här och man kunde inte höra trafiken innifrån centrala London längre. Jag hade inte den blekaste om vart jag var eller hur jag skulle ta mig tillbaka, inte hade jag telefonen på mig heller, men jag blev inte orolig. Kanske om jag lägger mig här så får jag träffa min syster igen.
-This is stupid! Verkligheten kom ikapp mig och jag gick mot hållet jag trodde jag kommit ifrån. Jag gick en stund utan att känna igen mig ett dugg. Toppen, nu var jag verkligen vilse. Helt plötsligt kände jag hur någon drar tag i min arm och jag skrek till som av reflex.
-Shh, it’s okay. Hans tjocka irländska dialekt avslöjade honom och jag slängde mig i hans famn.
-I’m sorry. Viskade jag och han bar upp mig i sin famn och började gå.
-I’m so, so sorry! Upprepar jag förtvivlat och han kollar ner på mig med ett snett leende.
-As long as your fine I couldn’t care less! Svarade han och jag borrade in huvudet i hans halsgrop och somnade in.


 Jag vet att vi sa att vi skulle ta det lite lugnt med "dramat" nu och det ska vi. Vi tänkte bara att det var dags att ni får grepp om dom största karaktärerna nu. Därför fick ni veta lite fakta här om Charlie.

xxOlivia.


Kommentera! Feedback! Puss!

 

/Embla, Izabella& Olivia.


 

 
 

Tear us apart. Kapitel 16.


Follows and Trends!


Previously:
Jag klickade på tweet och la sedan ner telefonen i fickan igen. Heart gjorde samma sak efter några minuter. Jag drog in henne i en kram och drog in ett djupt andetag utav hennes doft.
-I love you baby. Sa jag och hon kollade leendes upp på mig.
-I love you baby. Svarade hon och jag lutade mig ner för att kyssa henne. Kyssen blev hetare och hetare och tillslut låg vi i sängen, i bara underkläder och kysstes. Jag log mot hennes läppar och hon gjorde detsamma, det här händer verkligen!

Jag öppnade ögonen och log mot Zayn, han log tillbaka mot mig och tog tag i min hand.
-I love you. Sa han enkelt och jag klämde åt hans hand.
-I love you to. Svarade jag precis lika enkelt och tänkte tillbaka på natten. Jag mindes varje rörelse och vartenda ord som lämnade våra munnar. Jag mindes känslan jag fick, jag kände mig älskad. Jag och Zayn hade inte haft sex, vi hade älskat med varandra.
-What are we doing today? Zayns ord avbröt mina tankar.
-We’re meeting up with Nora, if that’s okay? Svarade jag och han nickade med ett stort leende.
-Of course it’s okay, I love the smile you get on your face when you see your friends! Hans ord fick mig att le. Han var så omtänksam och jag visste att han verkligen menade det. Att han verkligen ville att jag skulle vara lycklig.
-Let’s go downstairs! Sa jag och drog med honom upp ur sängen.

 

-Where’s your mum and grandparents? Frågade Zayn efter att jag talat om för honom att vi var ensamma hemma idag.
-They’re going to my cousins in Gränna. Svarade jag och han nickade.
-So Nora will be here around two or three which means we have two or three hours to kill. What do you want to do? Frågade jag honom och han gick mot mig med ett leende.
-Cuddle. Svarade han och drog in mig i en kram. Vi hamnade tillslut i soffan och slötittade på några filmer. Precis när eftertexterna på vår andra film började rulla så ringde det på dörren. Både jag och Zayn var snabbt där och jag öppnade den med ett stort leende. Jag kollade en stund på Nora innan vi båda började stor le och nästan slänga oss i varandras famnar.
-Let’s go outside it’s nice weather. Föreslog jag och fick två nickar som svar. Jag tog med mig en filt ut och vi satte oss på gräsmattan.

 

-So Nora, tell me something about you? Frågade Zayn henne.
-Ehm well, I’m 16 live in Jönköping and I love cats. I swear I’m obsessed! Sa hon och Zayn skrattade.
-Heart don’t like cats and you love them. Nice! Sa han och jag kollade på honom.
-How do you know I don’t like cats? Frågade jag förvånat och han flinade mot mig.
-Because Mo told me, she told me quite a few things about you actually.
-Yeah?
-Yup! Han flinade större.
-Like what? Frågade jag klart mer nyfiken om vad min kära vän avslöjat om mig.
-Well she told me you don’t like cats, that you never leave the apartment without your phone and if you do you’ll freak out. She told me that you always have to sleep on the right side of the bed or else you can’t fall asleep, that you never look at yourself in the mirror without ending up doing silly faces. And she told me that your favorite color is apricot. Svarade han och jag knuffade till honom.
-Well that’s unimportant things. Han skakade på huvudet och log mot mig.
-To me, everythig about you is important! Jag hade inget svar utan jag bara pressade mina läppar mot hans.
-I’m still here! Hörde jag Nora säga och både jag och Zayn släppte ut ett skratt.
-Sorry for being in love then! Hon skrattade åt mitt hemska skådespeleri.
-Apology accepted! Sa hon och log mot oss. Vi pratade en relativt lång stund om allt, hur jag och Nora lärt känna varandra, om Noras liv och familj och allt annat som pågick runt omkring oss och i världen. Tillslut kom vi in på Pamela.
-Yeah, she called me after she tweeted it. Sa Nora, jag kollade upp mot henne samtidigt som Zayn pillade med mitt hår.
-What did she want? Frågade jag och hon ryckte på axlarna.
-She told me that if I tweeted something she would make my life terrible. Sa hon och släppte ut ett irriterat skratt.
-Bitch! Mumlade hon.
-What’s up with her anyways? Frågade Zayn och fortsatte pilla med mitt hår.
-She’s a living barbie, plastic and heartless. Sa jag enkelt och han slutade pilla med mitt hår.
-Really? Sa han och log lite.
-Haha, yeah and the best part is that she calls herself Barbie and when we say that to her she takes it as a compliment because she thinks we mean that’s she’s beautiful and flawless. Berättade jag och la mig ner i gräset.
-She thinks everyone love her but really they love her money and status. Fortsatte Nora och la sig också ner.
-Has she always been a bitch to you? Frågade han och vi båda nickade.
-She just gets on my nerves but really she isn’t worthy of being in my thoughts, at all! Sa jag irriterat och han placerade en kyss på min tinning innan han satte sig upp igen.
-Best thing would probably be to ignore her. Sa han och jag nickade.
-We’re trying. Sa jag och nu var det hans tur att nicka.
-Hey guys check the trends on twitter! Sa Nora efter ett tag. Hon hade ett stort leende på sina läppar och jag tog nyfiket fram telefonen och klickade mig in på twitter. Jag kollade på trenderna och satte handen för munnen, seriöst?...

 

HeartIsZaynsAngel
Zeart/Hayn
DirectionersLoveHeart
♥IsBeautiful

 

…trendade. Jag kollade på mitt antal följare också och kollade chockat på skärmen.
-Holy cow that’s alot of people! Utbrast jag och studerade siffrorna igen.
-What? Frågade Nora och jag kollade upp från skärmen, fortfarande lika chockad.
-My followers! Sa jag bara och dom båda kollade nyfiket på mig.
-How many? Frågde Zayn och jag kollade ner på skärmen igen.
-79.948. Svarade jag och kollade upp på honom.
-And have you seen the trends! Fortsatte jag och han skakade på huvudet.
-Tell me! Bad han och jag nickade.
-Heart is Zayns angel, Zeart/Hayn, directioners love Heart and Heart is beautiful is trending. Berättade jag och han kollade på mig med en rolig blick.
-Almost 80.000 followers and four WW trends. Not bad babe! Sa han och gav mig en kyss.
-It’s scary that that many people follow me and DON’T tell me about how you have waaay more followers than 80.000! Jag höjde ett varnande finger mot honom och han höll upp händerna i en ”skjut-mig-inte” gest.
-Love you baby.
-Love you baby! Svarade jag och bestämde mig för att tweeta något.

 


Heart Weller  @HeartWeller
Holy S---, thanx to everyone for following me and trending all that –it means alot! xx


 

-Heart vi är hemma! Vi köpte mat så kom ner och är! Ropade mamma och jag hoppade upp ur sängen och Zayns famn.
-They bought food! Förklarade jag och drog upp honom ur sängen också.
-Good, I’m starving! Svarade han och vi gick ner till köket.
-Pizza? For real, mum I hate pizza! Klagade jag när jag såg vad som stod på bordet.
-I know, there’s McDonalds for you in that bag over there. Sa hon och pekade på den bruna papperspåsen som stod på köksbänken.
-Yey! Jublade jag och tog med det till bordet och började äta.
-So, what have you been up to today? Frågade mamma och eftersom jag hade munnen full av mat så fick Zayn svara.
-Nora was here. Svarade han och mamma log.
-God, I haven’t seen that girl in forever. How is she? Frågade hon och jag svalde maten.
-She’s great! Svarade jag och tog en sista tugga av min hamburgare.
-So I know we said we were gonna stay here for quite awhile I think we should go home soon. We both need to speak to your dad. Nonna and Nonno can come to. Sa mamma och började plocka undan pizza kartongerna.
-When? Frågade jag och kände en bitterljuv känsla över att lämna Sverige.
-In a couple of days maybe, förlåt. Sa hon och jag nickade.
-It’s fine I get it! Svarade jag tyst och Zayn smekte handen över mitt ben, något som var otroligt lugnande.
-E 'meglio parlare con tuo padre ora che dopo. Ti amo ragazza. Sa min morfar och jag nickade.
-Lo so. Ti amo troppo! Svarade jag och han gav mig en kyss på kinden innan jag och Zayn gick upp till vårt rum.
-So you speak spanish? Frågade Zayn och jag skakade leendes på huvudet.

 


-Italian, nonno is italian. Svarade jag och han kollade på mig med en små förvirrad blick.
-And nonno means…? Frågade han och jag skrattade.
-Granddad! Han log mot mig och kysste mig.
-I’m sorry for us just leaving like this, I wanted to show you my home! Zayn bara skakade på huvudet.
-Aslong as I get to be with you, I’m more than fine! Jag kysste honom och vi la oss ner tillsammans i sängen. Jag kröp in i hans famn och suckade.
-Well, now we get to experience all the hysteria of the Olympics. Sa jag efter ett tag och han skrattade.
-We sure do! We’re playing the closing ceremony, by the way. Sa han och jag satte mig upp.
-WHAT? Oh my god, why haven’t you told me? That’s amazing! Jag kramade om honom hårt och han skrattade.
-I’m sorry and yes, yes it is! Jag kröp ihop i hans famn igen och begravde ansiktet i hans hals. Jag drog in hans doft och han skrattade åt mig.
-What are you doing? Skrattade han och jag ryckte på axlarna.
-You smell good! Svarade jag bara och han skrattade mer.
-Okay…? Jag kollade upp mot honom och mötte hans roade blick.
-You do, you smell like Zayn. Log jag.
-Of course I do babe! Jag skrattade åt oss och la mig sedan tillrätta.
-Good night Zayn.
-Good night babe!

Jag låg och kollade på Heart som låg och sov i min famn. Hon hade somnat för ett tag sedan men jag kunde inte somna så jag hade tillbringat tiden till att kolla på henne, studera varje rörelse hon gjorde. Hon var så vacker min flickvän. Jag kan inte förstå vilken tur jag haft som fått henne. Jag började sjunga tyst på More Than This och log, nu kände jag igen känslan. Heart var mitt allt, min stora kärlek och förhoppningsvis - min framtid!


 

TADAA!! Jag lyckades få ut något... har ett och ett halvt färdigskrivet kapitel till men ska lägga lite på lager nu ;). 
Sen om ni inte märkte det så är detta kapitlet kortare än det brukar vara men jag skulle inte klassa det som kort. Våra "normallånga" kapitel är emellan 4-5 A4 sidor långa och detta är ca. 3.5 vilket inte är kort jämfört med många noveller ;).
 
xxOlivia.
Kommentera nu så kommer kapitel 17 upp snabbare. Vi kände alla att dom behövde komma tillbaka till London tidigare så att det inte skulle bli så hemskt hoppigt och utspritt!
 
Vi älskar er och vi kämpar!
 
/Embla, Izabella & Olivia.

KOMMENTERA MINA GOINGAR!


Hej alla fina läsare!
Jag har helt-fricking-väldigt-sjukt-bra nyheter till er! :D.
Jag har två och ett halvt kapitel skrivna nu, dom är aningen kortare än dom andra men det funkar väl?
Så om ni vill ha kapitel 16 KOMMENTERA!!!
/Olivia.
 
 
 


© Olivia Wahlström, Izabella Nanu & Embla Nordén Schau