Should've Taken The Chance. Kapitel 55.
"Whoa!" hörde jag Harry säga och jag kollade förvirrat upp på honom innan jag insåg att jag precis kysst Niall framför dem och han hade uppenbarligen inte berättat för dem.
"Ehm yeah, hi" sa jag och kollade på Niall som såg ut som om han skulle börja skratta närsomhelst. Precis som jag trott så började han as garva och med tanke på att hans skratt smittade något extremt så satt jag snart i min stol och asgarvade jag med.
Någon harklade sig vid dörren och när jag vände mig om så stod Tom Fletcher där med ett stort leende. Oh my god!
"Hi, I'm Tom" sa han till mig och räckte fram sin hand. Jag skakade den och log emot honom.
"I know. I'm Sky" svarade jag och han skrattade.
"I know. I do watch not only The X factor but The Xtra factor aswell" sa han och slog sig sedan ner på andra sidan bordet och kollade runt på killarna.
"Get over here so we can start bouncing ideas" sa han sedan och pekade på de tomma stolarna runt bordet. Jag började tyst tugga på min mat medan jag lyssnade på vilka slags idéer killarna kom med. Några fick mig att vilja skratta medan några var seriöst bra. Jag fiskade upp mitt anteckningsblock ur min väska, när jag hade ätit klart, och började ointresserat kladda ner en massa textrader. Så som jag alltid gjorde när jag hade tråkigt. Jag såg Nialls gitarr stå lutad emot väggen bakom honom och jag knackade försiktigt på hans axel, rädd för att råka avbryta dem mitt i en bra idé. Han vände sig emot mig och log.
"Can I borrow your guitar? I won't make to much noise to disturb you, I promise" sa jag och han log stort.
"Of course you can and don't worry, you won't disturb us" svarade han och jag grabbade tag i hans gitarr och placerade den i mitt knä. Jag drog upp benen under min kropp och började strumma lätt på strängarna. Snart flödade alla möjliga text idéer ner på pappret och jag satt och testade ut en massa ackord för att se vilka som skulle passa bäst.
Efter några minuter så insåg jag hur alla hade blivit tysta och jag kollade upp på dem.
"What? Sorry did I disturb you?" frågade jag och kollade förvirrat på dem.
"No, not at all. What are you writing?" frågade Tom och jag kollade generat ner på mitt block.
"Oh uhm, just writing" svarade jag och han nickade emot gitarren.
"A song?" frågade han och jag ryckte på axlarna.
"Or something, I'm just playing around really" svarade jag och ställde sedan ifrån mig gitarren.
"So how's it going for you guys?" frågade jag och de såg frustrerade ut.
"Nothing whatsoever" svarade Harry och Liam tog över efter honom,
"We've been sat here not getting any ideas" sa han och jag nickade medlidsamt.
"Will you help us?" frågade Niall tyst när de andra började göra sina egna grejer.
"I... yeah. Is there a piano?" frågade jag och Niall nickade in till det andra rummet och jag signalerade för honom att ge mig tio minuter ensam. Jag tog med mig pennan och blocket in i rummet. Jag hörde hur de andra frågade vart jag var på väg innan jag stängde igen dörren.
Jag satte mig ner vid pianot och lät genast mina fingrar dansa över tangenterna.
En idé kom till mig nästan direkt och jag började leka med den tills jag fått fram vad som lätt skulle kunna vara refrängen. Eller ja, en oredigerad version. Tio minuter senare, precis som jag sagt, så kom Niall in med resten i tåg.
"So uhm anything?" frågade Niall och jag nickade.
"How about a materialistic girl who really ever wants things." föreslog jag och alla nickade gillandes, inklusive Tom.
"I Want" avslutade jag och Niall log stort emot mig.
"You've saved us for sure" sa han och planterade en kyss på mitt huvud.
"I've got a rough copy of what the chorus could look like" sa jag och skickade över blocket till Tom.
"Play?" frågade han och jag nickade innan jag började spela melodin jag lyckats knåpa ihop.
"This is fantastic!" sa han när jag slutat spela och gav sedan tillbaka blocket så att vi skulle kunna börja skriva igen tillsammans. Jag gjorde däremot inte mer på låten utan lämnade över det till Tom och killarna, jag hade bara velat hjälpa dem att komma igång.
"You're welcome Niall" svarade jag bara och begravde mitt ansikte i hans hals innan jag suckade lyckligt.
"You good?" frågade han efter att jag låtit sucken lämna mina läppar och jag nickade emot hans hals.
"Absolutely perfect" svarade jag sedan och han kysste mig på huvudet för andra gången den dagen innan han också släppte ut en lycklig suck.
Kapitel 55 for you :)
Det är inte jätte, jätte många kapitel kvar för STTC nu men don't worry. Mycket kommer hända innan det tar slut ;)
Super bra! :)
Tack för det senaste kapitlet. Just nu ville jag bara fangirla när jag såg att det var ute ett helt nytt kapitel, men mina föräldrar hade nog gett mig konstiga blickar och trott att jag var completley crazy;). Och ett till tack för den här delen kom ut på min födelsedag!😱😉😍😘😁😝
